- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
722

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

722

EMIttRATIONSüTREDNlNGEX.

BETÄNKANDE.

handen mottagas med tacksamhet, ty den af fadren odlade jorden iir den för
harnen kälraste.

För att bereda dem, som sa önska, möjlighet att komma i besittning af
jord, har man ifrågasatt att pa ett mer tillfredsställande sätt än hittills
ut-stycka och försälja lämpliga jordområden frän kronans domäner. Angående
denna sak anföres efter Hushållningssällskapets länsagronom följande: »Då
hvem som helst i Sverige äger rätt att pä kronans jord inmuta och bearbeta
malmfyndigheter äfven af det högsta värde, sä borde det rättvisligen icke
heller vara förbjudet för en svensk man eller kvinna att å statens marker
inmuta en måttlig areal jord till bearbetning och häfd. Staten borde tillåta
hvilken svensk som helst att stänga in och på vissa gifna ar odla upp jord
ä dess domäner och skogar. Då odlingsarcn vore gångna, skulle jorden
skattläggas och med nyttjanderätt, som äfven kunde försäljas, för all framtid
öfverlåtas till odlaren eller hans rättsinnehafvare, att begagnas sa länge han
ordentligen häfdar jorden. Staten bör så småningom skaffa sig äganderätt
till så mycket välhelägen svensk jord som möjligt, för att hvarje svensk skall
kunna, 0111 han det önskar, med eget arbete förvärfva sig en bit jord, som
han kan kalla sin och sina efterträdares. Äger den ene rätt att inmuta
guldgrufvor, att därmed skaffa sig rikedom, så bör också den andre hafva
rätt att inmuta ett stycke jord, att därmed skaffa sig bröd. Här iir
otvifvelaktigt en lucka i lagstiftningen, som ined det snaraste borde fyllas, på det
att de, som nu resa till Amerika för att ’taga sig jord’, må stanna hemma
i Sverige.» — Möjligen skulle en sådan inmutning af jord till odling eller
häfd kunna tänkas äfven på enskildas egendomar, om en jordlös man
medgifves rätt därtill pa grund af en eventuell vanhäfdslags bestämmelser om
vissa inskränkningar i besittningsrätten för den, som vanvårdar sin odlade
eller odlingsbara jord. Utan att söka afgöra, huruvida dylika ingrepp i
äganderätten kunna under vissa omständigheter anses i någon man berättigade, vill
jag blott till sist uttala den förvissningen, att sådana åtgärder, som äro
ägnade att bereda sä många som möjligt af landets söner tillfälle att bilda egna
små jordbrukarehem, hafva de största utsikterna att föra nationen fram inot
det eftersträvansvärda målet: ett starkt, och lyckligt Sverige.

Vä&lcrnorrland» hin. I samma mån ökad upplysning om jordbrukets
utvecklingsmöjligheter och fördelarna af ett eget hem, om än sä ringa, tränger
fram, har man ock att hoppas på större intresse för egnahemsfrågan hos dem
som denna fråga i första hand gäller. Otvifvelaktigt har saknaden af hem
och svårigheten att få ett sådaut till stånd föranledt många äfven här i
länet att utvandra till Amerika, hvarifrån man förespeglats större lätthet i
detta afseende. Om också nu sist berörda skäl till emigration tner och mer
torde bortfalla genom ökad kännedom om de verkliga förhållandena nu för
tiden där ute, är därmed egnahemsfrågan icke förd framåt utan blir i stället
blott mera brännande. Hvarjehanda hinder, som böra kunna undanrödjas,
ställa sig ännu i vägen för denna fragas raska och säkra framgång. Trots
befintligheten af stora odlingsmarker faller det sig svårt för den, som vill
bilda eget hem, att kunna åtkomma dels nödig jord, dels också nödigt
förlagskapital. Så råder det ännu, synes det, tyvärr mycken oförståelse för
denna för bela vårt folk så viktiga fråga hos dem, som hafva jord att
upplåta, i det man alltför mycket ser pa det egna intresset och håller jorden
för dyr eller af olika skäl eljes försvårar dess åtkomst. Ett väckande
upplysningsarbete äfven i detta hänseende synes därför vara af nöden. Villkoren
för låns erhållande ur den för bildande af egna hem afsedda statens lånefond
anses i allmänhet också för svåra att fylla, och kostnaderna för jordafsöndring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free