Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. SAMMANFATTNING.
731
består dock redan hela nötkreatursstocken af främmande raser, hvilka
man ej mera kan komma ifrån.
Nu nämnda erfarenhet tyckes för öfrigt ännu långt ifrån hafva
belt slagit igenom. För några år sedan började man taga sig an vår
länge så ytterligt tillbakasatt», get skötsel. Första åtgärden härvid
blef: att kassera våra inhemska getter och införskrifva nya raser
från Tyskland.
1 fråga om kreatursskötseln i öfrigt, är ju kändt, att den
svenska hästens beskaffenhet blifvit betydligt förbättrad under de
senaste årtiondena. Äfven här har man dock alltför länge
försummat att utveckla de rent inhemska stammarna. I våra dagar hafva
energiska försök gjorts att tillvarataga de få rester, som ännu rinnas
kvar af deu gamla nordsvenska hästrasen; förtjänsten häraf
tillkommer hufvudsakligen en enskild man, arkitekten Törnqvist.
Huruvida ej dessa ansträngningar redan komma för sent, är kanske
ännu omöjligt att afgöra.
Svinskötseln utvecklade sig ganska kraftigt under de första
årtiondena af mejeriväsendets uppblomstring; men den allmänna
stagnation, som i våra dagar synes hota hela vårt svenska
landtbruk, har ej heller uteblifvit i förevarande fall. Mel lan åren 1900
oeh 1910 ökades antalet svin endast med 19 procent, hvilket är
tämligen ringa. I förhållande till landets folkmängd är Sveriges
svinskötsel också ännu jämförelsevis obetydlig, och importen af fläsk
är fortfarande i vanliga fall större än exporten, om än vissa af de allra
senaste åren göra undantag. Äfven under dessa år är dock den
totala fläskexporten relatift taget ganska obetydlig.
Färslcvtseln har, såsom bekant, under den seuaste mansåldern
gått oerhördt tillbaka i vårt land. Om detta öfverallt har varit i
öfverensstämmelse med sunda ekonomiska principer, är kanske tvifvel
underkastadt. Väl får man noga akta sig för det hos oss så vanliga
missgreppet att, när en tillbakagång på något håll konstateras, genast
rusa åstad oeh söka huru denna skall kunna motarbetas, utan all
undersökning om, huruvida ej kanske tillbakagången är förklarlig
och rimlig och huruvida den ej belt naturligt motsvaras af framsteg
på andra håll. Men har en dylik sakkunnig undersökning verkligen
skett i fråga om fårskötseln? Kan det ej tänkas, att dess
försummande mången gång beror belt enkelt pä. att. mjölkproduktionen
blifvit en modesak, för hvilken man, rent tanklöst, låter allt aunat
stå tillbaka? Finnas icke trakter i vårt land, där fårskötseln, rätt
ordnad, skulle ställa sig ekonomiskt gifvande vid sidan af den nu
nästan uteslutande drifna nötboskapsskötseln?
Allt detta borde noga undersökas. Så mycket större skäl
finnes därtill, som också mjölkproduktionen för närvarande hotar
att stagnera. Problemet är, om ej en ny och rationellare arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
