Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. SAMMANFATTNING.
733
skötsel vid denna tid uppdrefs, de dåliga konjunkturerna till trots.
Und er 1*90-ta let växte det årliga exportöfverskottet ytterligare till
29 millioner kr. Men under dit senast gångna årtiondet har
öfverskottet- gått ned igen, till endast 12 millioner kr. ärligen. Somligst
ar har väl exporten at’ tläsk ökats betydligt, likaså exporten af ägg,
at" grädde o. s. v.; men detta liar mer än niotvägts af utförselns
minskning, eller importens stegring, på andra områden. Om några
är kanske äfven var boskapsskötsel iir otillräcklig för landets behof
igen, såsom den var i äldre 1 iller. Men dä hade vi i stället ett
stort exportöfverskott at’ spannmål; nu veta vi alltför väl, huru det
förhaller sig i detta fall.
* •
«
Om man skulle söka göra sig reda för, hvilket klagomål är det
allmännaste bland våra nutida svenska landtbrukare, så är det väl, att
industrien har stegrat arbetsprisen därhän, att jordbruket omöjligen kan
täfla därmed och härigenom blifvit sä ntt säga ekonomiskt lamslaget.
Förhållandet mellan jordbruket och industrien är således en af
de viktigaste punkter, som inom detta ämne erbjuda sig till
behandling. Det vore fåfängt att här vänta sig någon teoretisk utredning
af denna omfattande fråga. Men ett par praktiska iakttagelser må
det vara oss tillåtet ntt påpeka.
Af den detaljerade undersökningen i Bilaga V framgår tydligt,
att inom hela mellersta oeh södra Srerige jordbrukets skötsel oeh
afkastning slå högst uti industribygderna. Till detta förhållande kan
i någon män ha bidragit, att industrien gärna medför ökad
vakenhet och större mottaglighet för idéer äfven hos den jordbrukande
befolkningen, men viktigare ändock är, att en talrik industriell
befolkning innebär för landtbrukaren en lätt och förmånlig afsättning af
hans produkter. Här, såsom alltid, visar sig den afgörande betydelse,
som måste tillmätas afsättningsförhällandena. Af betydelse hafva
naturligtvis varit äfven de tillfällen till biförtjänster, som industrielt
ofta erbjuder den närboende landtbefolkningen.
Denna lyckliga inverkan af industrien pä jordbruket förmärkes
tydligt ännu uppe i Gästrikland. Längre norrut ha, såsom bekant,
förhållandena utvecklat sig annorlunda. Här lia de höga
dagspenningar, som trävarurörelsen erbjuder, dragit landtbrukaren intresse
ifrån hans egen näring och förmått honom att i allt för hög grad
använda tid och krafter för biförtjänster i skogarna. För jordbruket
har detta inneburit en försummad skötsel och därigenom minskad
afkastning, för industrien åter otillräcklig tillförsel af lifsmedel oeh
stegrade lefnadskostnader, hvarigenom ofta nog de höga arbetslönerna
gjorts illusoriska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
