Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73(5
KMIGRATIONSETBEDNINGEN. BETÄNKANDE.
nuvarande förhållanden åtminstone aftager den för den
internationella omsättningen disponibla skogstillgängen nästan öfverallt, oeh
förbrukningen kommer väl att ökas, åtminstone i absoluta mått,
om oek ej i relativa. Och öfven gentemot konkurrensen från
Ryssland och Sibirien, som inom en framtid kanske blir vår största fara,
äro vi väl icke alldeles maktlösa, — genom vårt försprång och
genom våra möjligheter att öfvergå till längre framskridna former af
varans förädling.
Den svenska skogen äges dels af statsverket (som därtill
förvaltar en stor del af de öfriga allmänna skogarna), dels af de stora
trävarubolagen, dels af kommuner, institutioner och enskilda. I
fråga om skötseln af skogen torde i regeln de stora bolagen få
sättas främst, och deras eget intresse drifver dem kraftigt att
iakttaga allt mera verksam omvårdnad härutinnan. Bland de enskilda
skogsägarna är skillnaden utomordentligt stor, — från mönstergill
skötsel, i synnerhet å många större gårdar, ned till den mest
skandalösa vanvård, — tyvärr vanligast bland en bel mängd af de
mindre skogsägarna. Hvad angår staten såsom skogsbrukare, måste
omdömet blifva mycket olika alltefter olika synpunkter. I fråga
om skogens vård, äro ju framstegen i flera hänseenden betydande,
om än mycket ännu återstår att göra. I fråga åter om skogens
ekonomiska tillgodogörande, står den svenska staten ännu synnerligen
läugt tillbaka. Såsom bekant äger mellan vården och tillgodogörandet
ett intimt samband rum, och bristfälligheten i det senare hänseendet
inverkar ogynnsamt också i det förra.
Jämför man hvad andra länder förmå uttaga af sina
kronoskogar och hvad den svenska staten tillgodogör sig, blir resultatet
mycket nedslående. Vi stå liftr inför samma gammalmodiga
åskådning, som redan påpekats härofvan. Om pa svenska statens
jord-bruksdomäner skördades endast en ringa bråkdel af den gröda som
andra länder lyckas åstadkomma, så skulle detta säkert länge sedan
väckt ett mycket stort uppseende. Men i fråga om skogen får
missförhållandet: pågå år efter år, utan att egentligen något göres för en
ändring, ehuruväl sakförhållandet öppet erkännes.
I tidningen Dagens Nyheter för den 24 maj 1910 läses:
»Äfven om de svenska skogarna icke direkt kunna jämföras med dc tyska,
är dock skillnaden i produktionsförmåga icke så stor, eller bör åtminstone
icke vara det, som framgår af siffrorna för den faktiska afkastningen. Ilär spela
för Sveriges del belt andra faktorer iu. En af orsakerna till dc mindre
gynnsamma resultaten från de svenska statsskogarna är bristen på arbetsfolk, en
annan att personalen är för fåtalig samt nedtyngd af improduktivt skrifarbete.
Jägmästarna ba för liten rörelsefrihet och kinna icke ägna skogen den tillsyn
och vård som den borde ha. En revirförvaltare är så klafbunden, att ban
måste inhämta sina öfverordnades utlåtande öfver rena småsaker. Till och
med för cn utgift på några fa kronor måste skriftväxling äga rum. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
