- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
737

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGSBRUKET.

737

när det gäller försäljning af timmer eller ved, firar skrifvarregementet lysande
triumfer. Eller hvad siigs, när ett par och tjngu skrifvelser behöfva växlas
mellan revirförvaltaren och hans förmän om försäljning af ott parti ved!

När ett praktiskt verk, som domänstyrelsen, är lagdt pä denna bog, bör
det icke förvåna någon, om våra statsskogar icke lämna det ekonomiska
utbyte som de kunde, och som de under en atVärskunnig ledning också skulle
lämna. Forstmännens plats är i skogen och icke vid skrifpnlpeten. Hvarje
sträfvan i annan riktning är till skada för skogarna och för landets ekonomi.

Det nyvaknade intresset för en bättre skogsvård här i landet bör därför
i främsta rummet inriktas på att kringskära mångskrifveriet och få den
byråkratiska skötseln af statsskogarna omlagd i en riktning som bättre anstår
ett praktiskt verk. Tyskland är i detta fall verkligen ett mönsterland. Där
har man för länge sedan insett, att det är en stor misshushållning med
dyrbar kraft att nedtynga forstmännen med räkenskapsföring och rapportskrifning.
Dylika sysslor skötas där af kamrcrare och skrifbiträden, och forstmännen
få vistas i skogen, diir deras verkliga plats är. Men också se dc tyska
skogarna ut på ett belt annat sätt än våra.

Först när denna enkla princip hunnit genomtränga förvaltningen af våra
statsskogar, finns det utsikt för, att dessa skola kunna lämna det ekonomiska
utbyte som de böra. Att få tillräcklig personal och arbetskraft är ju äfven
en mycket viktig fråga, men den kommer dock först i andra rummet. I den
män som det blir klart att man verkligen vill arbeta i riktning mot en
verkligt modern Bkötsel af vara statsskogar, komma nog tillräckliga anslag att
beviljas för ändamålet. Det bela blir ju dä en ren affärsfråga. Så är det
tyvärr icke nu.

För att få ur skogen hvad den verkligen kan ge, fordras vidare att man
frångår de nu brukliga försäljningarna af virket på rot och öfvergår till
upphuggning, förkolning, försägning o. s. v. i för användning lämpliga sortiment.
Virket bör, så långt det, lämpligen kan ske, förädlas på platsen.

Det förefaller belt naturligt, att den som, i likhet med staten, kan
åstadkomma en kontinuerlig produktion af virke, också bättre än någon annan bör
kunna utbilda folk som kan på bästa sätt ombesörja råvarornas första
behandling. Växlande köpare uf virket å rot, hvilka måste använda tillfälligt folk
och äro mer eller mindre obekanta med ortsförhållandena, kunna icke sä vill
utnyttja alla möjligheter som den pä platsen vana förvaltningen.

En annan sak, som spelar stor roll för vinnandet af en ökad inkomst på
statsskogarna, är ordnandet af försäljningen af skogsalstren. Man måste ha
rörligare former än nu, ocli framför allt mer affärsmässiga. Den vidlyftiga
skrifapparat, som nu måste igångsättas, iir alldeles för tung och gammalmodig.

Det kapital som ligger i våra skogar är alldeles för stort, för att landet
skall ha råd att låta det förvaltas efter föråldrade och i andra länder lör
länge sedan utdömda metoder. Skogen mår bäst af en rationell vård, men
en sådan fås inte om jägmästarna skola vara rena expeditionskarlar.»

I Nya Jlngligt Allehanda för den 11 februari 1912 skrifver
bruksägaren Adolf Unger bland annat:

»I’ä tal om det satt, på hvilket de allmänna skogarna i vårt land nu
skötas, beder jag fa framdraga ett, såsom jag själf tror, fullt typiskt exempel
på arten af samma skötsel.

Såsom kändt är, har domänstyrelsen sedan snart ett tjog år haft vard
öfven om prästboställenas skogar. För c:a tre år sedan ansökte en församling
1 Dalsland om tillstånd att fa utbyta ett till sin pastors aflöning anslaget

47—112201. Emiyradontittrtdningen. Bttlnl-ande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free