Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBRUKET.
741
domliga i att Sverige, med dess högt utvecklade trävaruindustri, skulle blifva
förbigånget, omedelbart fäste vederbörandes uppmärksamhet på förhållandet.
Iiesultatet. däraf blef, att br Sizia till sist också uppenbarade sig i Stockholm,
där ban på italienska legationen sammanträffade med exportföreningens direktör.
Huruvida detta hr Sizias korta besök i Stockholm (ban afreste nämligen redan
samma dag till Italien) skall resultera i några order till den svenska
trävaruindustrien, är ovisst. Säkert är emellertid, att denna okunnighet, eller livad
man nu skall kalla det, om var träindustris möjligheter och höga ställning
i jämförelse med de andra skandinaviska ländernas måste väcka en berättigad
förvåning.»
Det talas här ofvan om vårt lands aflägsna läge. Men Norge
är ju ännu mera aflägset från Italien, än hvad Sverige är. Detta
är alltså icke förklaringsgrunden, utan nog åtskilligt annat, sotn ju
äfven ligger i öppen dag.
Under senaste tid har en liflig diskussion förts angående den
fördelaktigaste principen för skogshushållningen. Efter diskussionens
afslutande offentliggjordes i en facktidskrift ett uttalande i ämnet
af d:r Frans Kempe, hvilket vi här tillåta oss återgifva.
»Skarpa strider», säger d:r K., »ha på sistone förts angående den rätta
skogshushållningsprincipen. Vid sina beräkningar har man därvid utgått från
vissa bestämda värden för olika virkesdimensioner, hvarvid enhvar belt
naturligt utgått från do värden, som varit gällande å den plats, där ban gjort sina
undersökningar.
De teorier, hvarom striden står, äro som vanligt hämtade från Tyskland,
diir de relativa värdena äro så godt som fixa, fastän gifvetvis en viss variation
kan göra sig gällande landsdelarna emellan. Sannolikt af denna orsak hafva
våra skogsmän antagit, att äfven hos oss bestämda värden funnes, afglömtnando
att vi konkurrera med en mängd andra länder på världsmarknaden och
sålunda äro beroendo af do pris, dessa andra länder behaga antaga, under det
att Tyskland själft konsumerar det allra mesta af hvad som där produceras.
Hos oss ha emellertid hvarken de absoluta eller de relativa värdena varit
konstanta.
Ar 101;} betalas t. ex. 20 å 25 proc. mer för sågtimmer än 1012, hvilket
alls icke hindrar att timmerpriset några år härefter kan hafva fallit 30 proc.
Trävaruindustriens historia visar ständiga fall och stegringar.
Genom cellulosaindustrien ha Sveriges skogar stigit i värde med några
hundra millioner kronor. För de lafbehängda smågranarna, som öfverflöda i
Norrlands skogar och soin 1’ör femton år sedan saknade värde, betalas nu ända
till 20 öre kubikfoten, hvilket motsvarar 3 å 4 kr. kubikmetern pä rot —
skillnaden beroende af varierande afverknings- och flottningspris. Norrmännen
nödgas nu för sitt sulfitvirke betala 38—40 öre kubikfoten, och den tid kan
komma, då vi måsto göra sammaledes. I sä fall blir dylikt virke på rot
vardt 10 à 11 kr. pr kbm., eller nära dubbelt så mycket som det värdo man
funnit for utvuxen tallskog å Malingsbo. Låt ett par sulfitfabriker börja täfla
°>n massvodcn därstädes, och värdet at’ smagranen kan komma att stiga sä,
att, det lönar sig bättre att odla sådan än de stora tallarna. Men då ställas
också förut gjorda beräkningar i detta fall på hufvudet.
Det är möjligt, att vi om 20 à 30 år koka det mesta af vårt virke och
att trävaruindustrien vid den tiden betydligt reducerats. Vi skulle nämligen
kunna förtjäna mera på detta sätt än att med ryssar och finnar konkurrera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
