Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBRUKET. NORRLANDSFRÅGAN.
7-19
Om man sedan vill göra sig reda för trävarurörelsens kreditsida, är
första posten på denna sida flottbargörandet af Norrlands och Dalarnes
älfvar. Professor Gunnar Andersson har beräknat kostnaderna härför till 50
millioner kronor. Denna summa är emellertid alltför låg. Den kan utan
öfverdrift fördubblas. Professor Andersson har förbisett att konsten att reglera
ott vattendrag icke kom med ens, att den erfarenhet man vann vid reglerande
af ett vattendrag ej i alla afseenden kunde tillämpas på ett annat vattendrag,
eftersom vattendragen hafva skiftande karaktärer och alltså kräfva skiftande
åtgärder, samt att på grund af dessa omständigheter många ombyggnader,
förändringar och tillägg varit af nöden. I själfva verket fortgå sådana
alltjämt i vara vattendrag. I detta nu äro emellertid de flesta llottledcr
amorterade och sålunda allmän egendom. Alla skogsägare i Norrlànd hafva
bidragit till detta resultat, men dock i väsentligt olika grad. Af den stora summa,
som bchöfts för att flottbargöra våra floder, bar hufvudparten tillskjutits at’
bolagen och do skogsägare, som för 50—GO år sodan till dem på arrende
uppläto sina skogar. Staten har obestridligen i förhållande till den mängd
skog den äger lämnat minsta bidraget. För att klargöra hvad flottledernas
upprensning och flottningens ordnande betyder för skogsvärdet, vill jag nämna,
att. da jag började min verksamhet, en stock, afverkad inom Åsele socken
och nedkürd pä •hufvudvattendraget (Ångermanälfven), i flottning och
amortering kostade en krona och tio öre, under det att den nu kostar endast 6 å 7
öro. Hvarje timmerstock i Åsele socken har sålunda stigit i värde fullt tit
en krona, och hvarje träd 1:50 à 2 kronor, beroende af hvad detsamma
lämnar. Visst är att värdet af all skog i Norrland, genom att lloderna blifvit
apterade till transportledcr och kostnaderna härför äro amorterade, stigit med
en eller annan milliard, samt att vi härför i första rummet hafva
trävaruindustrien att tacka, som förrättat allt arbete, förskotterat nödiga medel och
lämnat största bidraget till flottledernas amortering.
Nästa post pa krcditsidau äro de uppfinningar och förbättringar, som
ständigt gjorts och göras inoin det industriella området. Hvarje uppfinning
och hvarje förbättring ökar nämligen skogens värdo och kommer hvarje
skogsägare till godo, vare sig ban arbetar eller sofver, vare sig han vill
industriens utveckling i Norrland eller med all makt motsätter sig densamma. Om
någonsin iir detta en oförtjänt värdestegring, som direkt eller indirekt
kommit alla Sveriges invånare till godo!
Alla veta vi t. ex. att cellulosaindustrien skapat möjlighet att
med-fördel använda do lafbehäiigda smågranar, hvaraf Norrlands skogar öfverflöda,
samt att den därigenom i högsta grad underlättat skogsvården, men fa torde
de vara som brytt sin hjärna med att öfvertänka, hvad dessa faktorer betyda
för staten, de enskilde skogsägarne och landet i sin helhet.
Anskaffandet af marknader för de skogförbrukande industriernas alster
åt" en annan men föga uppmärksammad post. Det har dock varit förenadt
med stort besvär och stor risk att finna och utnyttja cn ny marknad. Och
staten har i detta afseende på intet sätt behöft, hjälpa industrierna i Norrland.
För deras räkning har den ej utsändt handelsstipcndiater eller lämnat medel
till cn exportförening. De norrländska industrierna ha i båda afsecndcna skött
sig själfva.
Till sist har trävaruindustrien, under den tid den existerat, från utlandet,
tillfört Sverige den enorma summan af G å 7 milliarder kronor. Man kan
alldeles icke föreställa sig, huru tillståndet i Sverige vore, därest så ej skett;
’nen nian tordo dock kunna påstå, att vi i så fall alldeles icke haft råd att
bekosta alla do kulturella och sanitära åtgärder, som under de sista
årtiondena vidtagits; att vårt försvar ej nätt sin nuvarande ståndpunkt; att kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
