Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754 EMIttRATIONSüTREDNlNGEX. BETÄNKANDE.
Allför inånga af osa synas ej hafva insett, att Sverige liksom alla andra
kulturländer måste omvandlas till industriland. De anse därför fortfarande,
att jordbruket är den enda viktiga näringen.
Andra åter förstå ej, att vår ekonomiska utveckling i främsta rummet
beror af sådana industrier, som af allmänheten ej behöfva upptaga någon
skatt. Att motarbeta dessa industrior vittnar om en inskränkthet, som intet
annat folk gjort sig skyldigt till.
Allmänheten ställer stora anspråk på det produktiva arbetets män.
Ilär-om vore ieke så mycket att. säga, därest arbetet finge fortgå utan störande
ingrepp, sä att företagaren kunde känna tillförsikt och arbetsglädje. Men att
— såsom åtskilliga göra — på honom ställa de mest vidtgående anspråk och
samtidigt söka hiudra företagsamheten och kapitalbildningen, det är oförnuft,
ty han kan ej fylla anspräken, därest man binder lians vilja och stäckcr
lians verksamhetsbegär. Dessa negationens andar, hvilkas mål det är att
skapa missnöje, ma icke blifva de bestämmande, ty af missnöje kunna vi
icke lefva. Det är hög tid att de, som utföra det produktiva arbetet, tillåtas
arbeta i fred, ty det är dock af detta arbete som alla Sveriges invånare
skola finna sin utkomst.»
En sak som noga bör beaktas är, att kvad som vederfarits
Norrland icke är något »besynnerligt» ocli enastående; det är tvärtora
bvad som händt och händer öfverallt i världen, när den moderna
storindustrien gör sitt inträde i en gammaldags bygd, som hittills
grundat sitt näringslif väsentligen på naturahushållning.
Nordamerikas hela väldiga uppblomstring i våra dagar, inom industri
och bergsbruk, inom liandel och järnvägsväsende, är ingenting annat
än ett användande i stort, och med långt större hänsynslöshet, af
samma tillvägagående, som gifvit sig tillkänna i Norrlands
näringslif. Och följderna äro mångenstädes desamma. Detta sista är icke
någon tröst för oss, men det gifver alltid anledning att studera det
sätt, hvarpå man i Amerika söker afhjälpa svårigheterna.
För att nu återvända till vårt eget lands förhållanden, så liar
i Emigrationsutredningens publikationer flere gånger påpekats, att
icke ens trävaruindustrien har förmått att för Norrland åstadkomma
något in flytt ning sof ver skott; ja, under de senare åren har den ej ens
förmått afvärja ett betydande öfverskott af utflyttning. När man
jämför detta med t. ex. förhållandena i Westfalen och Rhen landet,
konstateras härmed en egendomlig underlägsenhet för vår svenska
industri. Man saknar hos oss den mångfald af initiativ, som i
Tyskland oeh Amerika gör hvarje uppblomstrande ekonomisk handtering
så att säga till ett rikt förgrenadt träd, sträckande sina armar in på
de mest skilda områden. Sedan i Norrland sågverksindustrien visat
sig lönande, kastade sig all norrländsk affärsduglighet in på detta
gebit; de talrika möjligheter, som erbjödo sig så att säga i
sågverksrörelsens periferi, lämnades länge obegagnade, — och likaså alla
öfriga näringsgrenar, som dock stå i det närmaste samband med
trävarurörelsen. Hvad skall man säga om, att Norrland, som syssel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
