Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGSBRUKET.
759
Svenska staten är numera delägare i (le norrbottniska grufvorna.
Det ligger alltsu äfven i dess intresse att tillse, att försäljningen af
dessa dyrbara naturprodukter ordnas pà ett rationellt sätt. Oeh detta
öfvervakande torde också kunna ske under lämpliga former, utan att
bolagets rätt och själfständighet behöfde trädas för nära.
I ett anförande år 1909 liar bruksägaren Carl Sahlin uttalat
sig om den svenska järnhandteringens tillstånd oeh närmaste
framtidsutsikter. Vi återgifva däraf följande, efter oss tillgängligt referat:
»Sveriges järnhandtering har ej blott urgamla anor, utan intager därjämte
af ålder cn rangställning, som intet annat lands järnindustri kunnat göra
densamma stridig. Ännu alltjämt afyttras det svenska järnet till världens alla
liörn, så att, 0111 än af naturliga skäl en jämförelse i kvantitatift afseende ej
kan komma i fråga, det dock kan sägas, att intet annat järnproducerande land
äger ett mera vidsträckt afsättningsområde än det vi äga. Att häri ligger en
stor styrka behöfver icke påpekas. Emellertid är den häraf härflytandc
stabiliteten i våra afsättningsförhållanden icke numera så pålitlig som förr. Var
utländska marknad iir i vissa delar i betydlig mån underkastad växlingar i
fråga om de slag af järn, som låta sig exporteras, och endast i ett hänseende
är denna marknad oföränderlig: den fordrar alltjämt hög kvalitet på järn.
I tet är vanligt att anse vårt järns öfverlägsenhet ligga i de använda
råämnenas renhet. Detta innebär dock blott halfva sanningen, ty säkert
beror densamma lika mycket på den skicklighet och omsorgsfullhet, hvarmed
järnets framställning hos oss bedrifves. Den som följt vår järnhandtering
under de senaste decennierna, vet väl, att fordringarna på järn och stål
oupphörligen ökats och därjämte i hög grad specialiserats med hänsyn till
uppkomna nya behof. Det länder våra metallurger af alla grader till beröm,
att de nya fordringarna i allmänhet kunnat fyllas. Utan öfverdrift torde
kunna sägas, att svenskt järn och stål af de högre kvalitetsklasserna i detta
nu är ett ädlare ämne än det någonsin varit. Häröfver äro vi berättigade
att vara stolta, och det ger oss tillika rätt att utan misströstan motse
framtiden. Det har mången gång sett mörkt och kritiskt ut, för vår exporterande
järnhandtering, men de olyeksprofeter, som spått exportens upphörande, hafva
hittills alltid kommit på skam. Ma så äfven för framtiden bli fallet!
Den mängd kvalitetsjärn, som öfver hufvud låter sig afyttra, måste enligt
sakens natur vara och förblifva ringa. Dess dyrhet förbjuder dess användning
till annat än de mest, noggranna behof. Därtill kommer, att man sedan länge
i utlandet — delvis med en viss framgång — sökt och nu ytterligare anstränger
sig att genom metallurgiska reningsprocesser framställa en med svenskt järn
och stål konkurrerande vara. Var förhoppning om en alltjämt växande
tillverkningsmängd måste därför till väsentlig del grundas på den växande
förbrukningen af järn inom landet. l-’ör c:a 30 år sedan var Sveriges bela
konsumtion af valsadt och smidt järn och stål samt gjuttackjärn omkring 100,000
ton pr år. Nu har dcnua ärskvantitct vuxit till omkring 470,000 ton, hvaraf
dock, sorgligt att säga, nära hälften täckes genom import. I mån som
inom-landskonsumtionen ökades, var naturligtvis järnhandteringen angelägen att söka
fylla behofvet. Flera af våra största järnverk hafva särskildt anordnat sin
tillverkning för detta ändamål, och vidlyftiga utvidgningar hafva under sista
tiden utförts för mötande af den växande efterfrågan och motande af den
utländska konkurrensen. Endast vissa ännu tullfria eller för lågt tullskyddade
af de större artiklarna — visserligen mycket betydande i kvantitet — hafva
Innu icke blifvit föremål för inhemsk tillverkning, men då man bör kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
