- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
774

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

774

emigrationsutredninoen. betänkande.

affärsområde, där vi svenskar åstadkommit något originellt oeh nått fullt
tillfredsställande resultat. Äfven här har dock folknaturellcn haft tillfälle
att visa sin afvigsida, i de tyvärr sorgligt talrika »oegcntlighctor», som icke
kunna förklaras genom något särskildt drag af oiirligkct hos vårt folk —
förhållandet är väl alldeles tvärt om, — utan uti den redan berörda böjelsen
för djärf spekulation och fantastiska beräkningar, hvilka svagheter ytterligare
gynnats af cn annan egendomlighet, eller den sorglöshet och öfverdrifna
grannlagenhet, som i en effektiv kontroll vill se icke ett affärsmässigt, behof
utan ett. personligt misstroende mot dess föremål.

Huru föga den egentliga köpmannaverksambeten, med dess långsamma
resultat, dess minutiösa aktpågifvamle af alla omständigheter och dess skarpa
människostndinm, i själfva verket tilltalar vårt folk, finner man ock af den
omständigheten, att yrket hos oss sä sällan går i arf. De stora
köpmannaaristokratierna, med yrkesanor sedan århundraden tillbaka, äro hos oss något
alldeles okändt, ,1a till och med i fråga om inflyttade utländska
köpmans-familjer är mau ej sällan i tillfälle att finna, att efter några få generationer
intressena vända sig i andra riktningar och köpmanayrket öfvergifvcs.

Äfven dc yttre förhållandena äro långt ifrån gynnsamma för Sverige
med afseende å den utrikes handeln. Östersjön iir i våra dagar blifvet ett
afsides innanhaf, och det vore tvifvelsutan en fördel, om vår handel i stället
kundo koncentreras vid västkusten, alltså i Göteborg. Men mot Östersjön
vetter dock större delen af vårt land, och detta haf har för sig
århundradenas traditioner — att ej säga årtusendenas; till dess förmån tala äfven de
framtida möjligheterna af handelsförbindelser i stor skala med Kyssland och
den städse växande omsättningen med Tyskland. Ändtligen komma härtill
Stockholms dragningskraft såsom hufvudstad samt det faktum, att, vår största
export, af oarbetade trävaror, är bunden vid Hottenhafvets hamnar. Vi kunna
alltså knappast undvika, att vårt land fortfarande far trenne kommersiella
medelpunkter, ja trenne — ty för södra Sverige är Malmö en naturlig
hufvudort, hvars uppkomst dock åter försväras af den öfvermäktiga konkurrensen
frän Köpenhamn. I denna konkurrens star landskapet Skåne ntan stöd af
det öfriga Sverige skildt frän detta som Skåne iir genom det stora
folktomma Småland. Öfver hufvud är den ekonomiska förbindelsen mellan
Sveriges särskilda landsdelar alldeles förvånande svag, till hvilket förhållande
bidrager ännu en omständighet, sora ofta spelat en ödesdiger roll i vår
historia: det obehagliga lyte i vår folkkaraktär, som heter den inbördes
afunden.

Nationell koncentration till enig samverkan utåt är därför ett af de
största önskemålen för vårt land, på handelns område som på dc Hosta andra.
Och ehnrn hindren härför äro många, hafva dock äfven utsikterna till
framgång ökats betydligt under scnaro tider. Främst bör härutinnan nämnas den
utomordentliga stegringen nf den inre samfärdseln, medelst värt. ståtliga
järnvägsnät. Men ott glädjande tecken är ock den alltmer vaknande öfvertygelsen
om. att våra afsättningsförhållanden verkligen äro i behof af genomgripande
reformer, som kunna åstadkommas blott af gemensamma kraftiga
ansträngningar. och att man i vara dagar med fullt allvar söker sätta sig in
uti både de bestående missförhållandena och möjligheterna för deras
af-hjälpande.»

Det är nu mer än ett årtionde — eller halftannat — sedan
ofvanstående uttalanden gjordes, och mycket har tvifvelsutan ändrat
sig till det bättre under dessa år. I främsta rummet gäller detta
om sjöfarten, hvarom mera i det följande. 1 fråga om den egentliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free