Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792
EMIGllATIONSljTREDNINOEN. BETÄNKANDE.
är något fel med vårt entreprenadväsen, och vid undersökning hos
sakkunniga har detta visat sig vara ett allmänt erkändt förhållande.
En redogörelse, utarbetad af civilingeniör Nils Fröman, har
ådagalagt, att i detta hänseende finnas mycket allvarliga brister. De
svenska entreprenadfirmorna äro i regeln så kapitalsvaga, att de ej
vaga ataga sig något mera riskabelt företag, — utan att begära cn
vinstmarginal, som gör dem afgjordt, underlägsna gentemot starkare
konkurrenter. Därtill lia hvarken stat eller kommuner eller enskilda
ännu lärt sig fullt inse, att en entreprenör måste behandlas med
lojalitet och billighet, icke — i onödan — pressas efter öfverenskommelsens
hårdaste bokstaf. (Mot främmande företag är man, förmodligen,
rimlig och eftergifven). Våra svenska entreprenadfirmor äro därjämte
bundna vid öfverenskommelser med fackföreningarna om arbetslönernas
storlek; främmande entreprenörer komma hit, ofta med egna arbetare,
och äro ej bundna af eller sätta sig öfver dylikt; såsom bekant t;ii
man också här i Sverige mycket af en utländsk arbetsgifvare, som
ej ett ögonblick skulle tålas lios en svensk. Och slutligen anmärkes,
att lagstiftningen i detta fall är otillräcklig och otillfredsställande;
och hvar finnes i vårt svenska ekonomiska lif en punkt, där ej detta
är händelsen?
Strödda reflexioner.
Idén till ett nytt företag i Sverige blir alltför ofta tunn och
abstrakt; den stöder sig icke pä och växer icke ut omkring en
tillräcklig fullhet af sakliga upplysningar oeh personliga förbindelser.
•
Man lägger ofta hos oss ner millioner på ett nytt företag och
utför det med åtskillig omsorg; men sä saknas ändå det sista,
afgörande, praktiska greppet, och så — ligga millionerna där
gagnlösa. Exempel: de nya saluhallarna i Stockholm, m. fi.
•
En mörk skugga på vårt politiskt-ekonomiska lif är den
fullkomliga sorglöshet, — ja ej sällan skadeglädje, — hvarmed man
oupphörligt oroar affärsföretag, som haft den olyckan att blifva närmare
beroende af den svenska staten. Om någon ändring till det bättre
kommit till stånd i detta fall, så är det åtminstone helt nyligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
