Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖFARTEN.
799
skilliga tiotusental hafva gjort 1’ärdcn i motsatt riktning.
Passage-rareafgifterna for dessa resor torde ha uppgått till minst 200
millioner kronor. Af dessa väldiga summor har, praktiskt taladt, intet
kommit vår svenska sjöfart tillgodo. Detta kommer nog att blifva
en af de icke minst förvånande fakta, som den svenska
emigrationshistorien skall gifva en framtid att begrunda.
Att vi långt före detta borde ha haft en direkt svensk
ångbåtslinje mellan Sverige och Förenta Staterna, är ju helt enkelt ett
axiom. Invändningen att detta skulle befordrat emigrationen, är ej
värd ett enda ögonblicks uppmärksamhet; en hvar vet att så icke
behöft blifva fallet, oeh där detta skäl framställes, liar man full
rätt att misstänka att det blott är ett svepskäl. Däremot skulle
den direkta svenska linjen i hög grad hafva bevarat och befästat
sambandet mellan svenskarna i Sverige och svenskarna i Amerika.
Att vi äfven detta förhållande oafsedt borde ha en direkt
förbindelse med den förnämsta ekonomiska stormakten på andra sidan
världshafvet, säger sig själft.
Vid ett sammanträde i Teknologföreningen i fjol yttrade sig
skoppsredaren Dan Broström, enligt referat i tidningarna, pa
följande sätt:
»Beträffande behofvet af en direkt svensk passagerarelinjc till
Nordamerika, äro ju alla ense därom. Men då det gällt att; få ihop det behöfliga
kapitalet, hade man mötts af nedslående erfarenheter, i det att både ledande
finansmän oeh politici visat sig ha aversion mot planen.»
Det är ju besynnerligt att man skall stöta på en dylik
onaturlig »aversion», men faktum, att sa verkligen förhåller sig, har icke
kunnat undgå ilen allmänna uppmärksamheten. Vi afstå från att
söka finna förklaringen till det sällsamma förhållandet. Tiden skall
kanske visa, hvad den innersta orsaken döljer.
Såsom bekant, göres för närvarande ännu ett försök att fa saken
till stånd. Skulle det verkligen lyckas, sa är npphofsmannen,
skeppsredaren W. R. Lundgren i Göteborg, all heder värd; ty
svårigheterna och hindren äro säkerligen stora, — de senare ej blott af
negativ, utan äfven af positiv art.
En annan mycket angelägen fråga inom sjöfartens gebit för
närvarande, är förbättrandet af persontrafiken Göteborg—London
(Göteborg—Harwich). — Att den regelbundna förbindelsen mellan
Stockholm och Finland ännu uppehälles uteslutande af finska båtar,
iir välbekant.
Vid den i stort sedt synnerligen glädjande utvecklingen af
svensk sjöfart i våra dagar finnas dock äfven åtskilliga mörka
punkter, och främst bland dessa BkoppBbyggoriverksamhoton. Vår
uppgift här bjuder icke att ingå i detaljer; att det är, och länge varit,
illa ställdt i detta hänseende hos oss, är allmänt kändt. Likaså är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
