Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖKARTRN.
803
tycke. Hvad isbrytarfrågan beträffar, kan man dock rättvisligen icke lägga
hamnstyrclsen något till last, ty den har gjort hvad den kunnat för att
söka öfvertyga stadsfullmäktige om den absoluta nödvändigheten för
Stockholms sjöfart och handel att skyndsamma åtgärder vidtagas för anskaffandet
af en ytterligare isbrytare af en tillräckligt stor, kraftig och modern typ.
I nder tiden får dock hufvudstadens befolkning gcnoin fördyrade frakter
vintertid betala isbrytarens anskaffningskostnad flera gånger om, ty redarna
veta nog till stor del, hvilka risker do löpa genom att befrakta sina ångare
till Stockholm vintertid under nuvarande otillfredsställande förhållanden, och
kolfrakterna till Stockholm, som eljest under året äro lika låga, ja lägre än
till sydsvenska hamnar, skulle icke vara två å tre shillings pr ton högre till
Stockholm än till Sydsverige vintertid, om icke så många redare afhölle sina
ängaro från Stockholm. Nog synes det mig, som om Stockholms
stadsfullmäktige borde kunna uppfatta betydelsen af cn skyndsam lösning af denna
angelägenhet.»
Thorsten Roberg.»
Vi ha icke tvekat att, med några uteslutningar, återgifva denna
artikel, då (läri framställda klagomal göras af namngifna personer
af så högt anseende som här är fallet. Saken är ju af synnerligen
allvarlig beskaffenhet; och t}-värr kan man befara, att det icke
ensamt är Stockholm, som bland vårt lands många sjöstäder företer
missförhållanden af dylik art. Och man förstår nu åtminstone en
del af de svårigheter, hvarmed vår svenska sjöfart haft och ännu
liar att kämpa, på samma gång man äfven erinras om den
liknöjdhet, hvarmed så ofta i vårt land just de kommunala myndigheterna
behandla näringslifvets intressen. Hum annorlunda förfar man ej
i våra dagars Tyskland! Men därför är Tyskland också numera
befriadt från — emigrationens skada och nesa.
En nynppstånden fråga at stor betydelse for vår sjöfart är den
om upprensningen af Flintrännan i Öresund. Om denna angelägenhet
läses följande i Svenska Dagbladet för den 19 februari 1913:
»I iildrc tider gick Öresundstrafikeii som bekant uteslutande genom den
på danska sidan liggande farleden, Drogden, men sedan den mellan Saltholmen
och svenska landet gående sjöleden, Flintrännan, år 1873 blifvit utprickad
och försedd mod fyrskepp, ha från svensk sida ansträngningar gjorts att göra
denna »ränna» till en hufvudtratiklcd för den störro sjöfarten. Också ha, med
anslag från händels- och sjöfartsfonden, sedan 1889 upprepade rensningar af
Flintrännan företagits, hvarigenom minsta djupet i den grundare delen af
rännan så småningom ökats från G’23 meter till dess nuvarande djup 7*35
meter (24 fot) å en bredd af 80 å 100 meter.
På grund af det alltjämt växande behofvet af större och mer
djupgående-fartyg äfven för Östersjöfarten, blef frågan om Flintrännans upprensning ocb
ytterligare fördjupande lifligt diskuterad i våra sjöfartskretsar och föranledde
upprepade opinionsyttringar i sådaut syfte. Regeringen fann sig också
föranlåten att under åren 1905 ocb 190G bevilja sammanlogdt 8,500 kr. till
undersökning af farledens utvidgning till en 300 meter bred ocb 8 meter djup ränna,
och på grundval af dessa undersökningar uppgjordes kostnadsförslag med tvenne
alternativ, dels på en bredd af 300 meter till en kostnad af 4,045,000 kr.,
och dels för en bredd af 150 meter till cn kostnad af 1,1(50,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
