Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82-2
k m10 r a t to xsutit e d n r ng en. betänkande.
energi, som stå öfver alla andra folks, så beror detta till stor del
på det stränga iakttagandet af den regelbundet återkommande
hvilodagen. De flesta torde också vara ense om, att möjligheten att i
detta fall komma till ett allmänt tillfredsställande resultat betingas
af, att hvilodagen blifver gemensam for alla. Anordningar sådana
som hvar nionde dag fri, hvar elfte dag o. s. v., olika efter olika
omständigheter, innebära endast pnlliativ.
En egendomlig svårighet af senare datum i vårt lands
jordbruksbygder, är bristen på arbete under vintertiden. Förr i världen
egnades ju i jordbrukarehemmen vintern till mångahanda slöjd,
åtminstone för husets eget behof; men allt dylikt är ju nu mera
slut, i fabrikernas tidehvarf. I bygder, som sakna industri, talar
man nu om en verklig rinterdvala.», som utöfvar ett rent
demoraliserande inflytande oeh naturligtvis är i hög grad ogynnsam äfven
för ekonomien. Här föreligger ett nvtt socialt problem, som borde
bli föremål för allvarlig uppmärksamhet t. ex. af våra
Hushållningssällskap. Vinterdvalan gäller ju i främsta rummet den manliga
befolkningen. Från flere bygder klagas öfver, att den yngre
kvinnliga befolkningen i våra dagar pä landsbygden öfver hufvud börjar
visa avoghet mot allt arbete och hotar att försjunka i ren lättja.
Vår tid skapar i sanning underliga problem. Både för män och för
kvinnor vore nog den gamla hemslöjdens återuppstandelse en stor
välsignelse, om den blott läte sig genomföra med någorlunda
ekonomisk fördel.
Arbetslönerna. Att arbetslönerna i Sverige, — detta ord taget i
sin vidsträcktaste betydelse, eller af all ersättning för arbetet, kontant
och in natura, — varit i äldre tider mycket laga, i synnerhet inom
jordbruket, hvaraf följt nöd och undernäring inom den för lön
arbetande befolkningen samt till sist — emigration; — detta är alltför
kändt för att här behöfva relateras.
Atl den starka nyodlingen i Sverige under de hundra åren före
utvandringsperioden till största delen kom de gamla hemmanen till
godo och därmed otvifvelaktigt ökade den allmänna välmågan hos
hemmansägareklassen, iir i det föregående flere gånger framhållet.
Mycket mindre gynnsamma voro förhållandena bland torpare, statare
och daglönare, inom hvilka klasser den starka folkökningen mången
gång kanske till och med försämrade den allmänna lefnadsstandarden.
Ogynnsam var ställningen säkert ofta nog också bland vår
storindustris arbetare, — vid denna tid i främsta rummet bestående af
grofarbetare och brukssmeder.
Trots all snikenhet oeh tyranni förmäler traditionen dock mången
gång 0111 våra gamla bruksägare, att de visade en patriarkalisk
välvilja och omvårdnad om sina underhafvande, hvilket pà denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
