Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 fi
limklratronsutredninttek.
betänk a.n du.
Statsskick och förvaltning.
Att vart statsskick och dees beskaffenhet varit af betydelse för
emigrationsfrågan, kan ingalunda förnekas. Väl torde de ha varit
ytterligt få — om ens några som rest till Amerika endast och
allenast på grund af afsaknaden af politisk rösträtt; men denna
af-saknad och känslan af underordnadt människovärde, af rättslöshet,
— såsom man tänkte sig det, — ha utan tvifvel mycket bidragit
att stärka den känsla af vantrefnad, som varit en så fruktbar
jordmån för emigrationslusten i vårt land.
Känslan att »herrarna» ensamma ha betydt något, — att »simpelt
folk» alls intet haft att säga, är mycket gammal och har varit
mycket utbredd inom vårt svenska samhälle, och det är fullkomligt
oriktigt att påstå, att den endast varit en inbillning.
Denna känsla tyckes väl ha bort försvinna från det ögonblick
da landtmannapartiet tog makten. Men dels upptogs hela denna
maktperiod af en bitter strid mol (le hatade herrarne» och »skrifvarne»,
dels voro bönderna likgiltiga för alla de samhällsklassers sak, som
stodo under dem själfva.1 Att tre fjärdedelar af Sveriges folk voro
orepresenterade i riksdagen mellan 1867 och 1911 är alltså ett faktum,
som icke i minsta man mildrades af böndernas politiska öfvermakt.
Utan tvifvel skulle mycket varit annorlunda i vårt land — i
god riktning, — och äfven mycken emigration varit ogjord, om den
allmänna rösträtten införts omkring 1880 i stället för 1909. Och
säkerligen skulle då också patriotismen stått något högre. Vår tids natur
är sådan, att (len fordrar demokratiska inrättningar för folkets
trifsel, oeh Sverige, med sina så många och så starka aristokratiska
samhällsdrag, var i ett särskildt behof af att åtminstone i politiskt
hänseende demokratiseras så mycket som möjligt.
Det kan icke nekas, att redan den korta tiden efter 1911
synbarligen i viss mån har frambragt hos de lägsta och talrikaste klasserna
i samhället en ökad känsla af ansvar och därmed också ett ökadt
intresse för landet och dess öden. Oeh har denna förändring kanske
ännu ej hunnit blifva så märkbar hos sagda folkklasser själfva, så
märkes den åtminstone hos deras representanter.
1 Det finnes visserligen en beryktad friis af en riksdngsbondo fran 1870-talet, att
»arbetarna äro kfitt. al’ vlrt kiitt oeh ben af v&ra ben>; men den frasen har väl för
länge sedan uppenbarats till sitt rätta värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
