Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statsskicket.
837
Att här tala om den kvinnliga rösträtten, är väl tämligen obehöflig!;
det torde väl icke dröja inånga år innan den föres till seger. Skälen för
äro väl ungefärligen desamma som för den manliga rösträtten. Hvad angår
följderna, tro vi, för vår ringa del. att. de blifva mindre betydelsefulla än
man ofta väntar, — och detta både i gynnsam och i ogynnsam riktning. 1
sistnämnda hänseende fruktar man ju speciellt en minskning af födclsefrekvenscn,
när kvinnorna dragas ifrån sina särskilda uppgifter i hemmet. Denna
minskning gå vi emellertid till mötes i alla händelser, eller äro redan inne i
densamma; och om man får våga en gissning — mera är ju kna]|pt möjligt, —
så torde icke denna rörelses styrka komina att ökas af rösträtten. Däremot
hysa vi för vår del den kanske kätterska uppfattningen, att hemmens värde
och betydelse ökas i den man deras intressekrets växer.
I den nordamerikanska unionens författning finnes såsom bekant
en bestämmelse, att i representationens undre kammare hvarje stat
är representerad i proportion till sin folkmängd, hvaremot i senaten
alla stater, oafsedt folkmängden, hafva tvenne representanter hvar.
Den princip, som här vunnit tillämpning, återfinnes i själfva
verket pä ganska många områden af vår tids samhällsförhållanden,
om man vill göra sig besvär med att draga lit analogierna.
Så skulle man kunna säga, att i våra dagars ekonomiska lif får
hvarje medborgare göra sig gällande med all den intelligens och all
den förmögenhet ban besitter; men i det politiska lifvet däremot äro
alla medborgare lika representerade, ty där har en hvar en röst,
hvarken mer eller mindre.
I detta förhållande ligger ett slags jämviktstillstånd, och detta
är kanske den innersta grunden och det djupaste berättigandet för
den allmänna rösträtten.
Man skall kanske säga: det är dock ett väl mycket
betydelsefullt fält att välja till jämlikhetens tummelplats, när man därtill
upplåter själfva lagstiftningen. Skulle ej jämlikheten kunna förvisas
att tillfredsställa, sina lustar inom något mindre riskabelt gebit?
Härtill kan svaras, att det ekonomiska lifvet också, iir ett så
ytterst betydelsefullt gebit, att skall något fält uppletas, där
verkligen jämvikten skall i någon män kunna åstadkommas, sä går det
knappast af för mindre än just lagstiftningens.
Men för öfrigt: vare sig vi tycka att det är rätt eller icke, så är
det faktiskt detta fält, som den moderna historien har upplåtit åt den
medborgerliga jämlikheten, och detta är något som vi hvarken kunna
göra till eller från. Vi ha blott att foga oss, 0111 vi vilja vara kloka.
Man skall kanske ytterligare säga, att dou allmänna rösträttens
samhällsskick är cn bra nog groft tillhuggen och klumpig institution. Detta är ju
obestridligt, men fråga iir. om ej alla samhällsorganisationer äro grofva och
klumpiga. Lämnar ej, från den reala rättens synpunkt, vår nuvarande
lagskipning synnerligen mycket öfrigt att önska? Måste ej, från ideell synpunkt,
do stora statskyrkoorganisationerna, — både den katolska och de
protestantiska, — sägas vara synnerligen skröpliga inrättningar; och gå ej de fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
