Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommunalförvaltningen.
843
t. ex. länsmansdistrikten i åtskilliga län göras flere till antalet. Då
härigenom länsmännens antal i hvarje län, — särskildt om länens antal minskades.
— blefve ganska stort, kräfves redan häraf iuellaninstansen kronofogdar, hvilkas
antal dock kunde göras åtskilligt mindre än det är för närvarande.
I fräga om var statsförvaltning i allmänhet må erinras om det mindre
lyckliga sättet att låta en bel del af den nödiga kontrollen och inspektionen
utöfvas af icke fullt sakkunniga personer. I synnerhet hvilar en oändlig börda
af detta slag på länsstyrelserna. För att taga ett exempel: det kan sättas
i fräga, om ej inspektionen öfver sparbankerna blefve både effektivare och
billigare genom att anförtros at ott pa- eller tre specialister för hela riket, i
stället för den inspektion som nu påhvilar Kungl. Maj:ts Befallningshafvande.
Kommunalförvaltningen.
Inom vår kommunalförvaltning har den gamla »graderade
röstskalans utan tvifvel spelat en mycket stor historisk roll. I sak
torde ej mycket kunna förebrås den: under des» egid sköttes nog
våra kommuners förvaltning, i stort sedt, både klokt och
oegennyttigt. Men dess inflytande pä folkstämningen i landet var mycket
olyckligt, ,— i långt högre grad iin afsaknaden af den politiska
rösträtten, ty den kommunala rättslösheten var påtagligare och gjorde
sig nästan dagligen påmind. Därtill omintetgjorde denna röstskala
uästan belt oeh hållet tillfällena till den politiska uppfostran af
massorna, som nog ingick bland de ursprungliga syftemålen hos 18(12
års kommunallagstiftning.
Hvad angår formen för var kommunalförvaltning, äro våra
kommunalstämmor en bra nog primitiv inrättning. — en ättling i
rakt nedstigande led från de urgermanska folkförsamlingarna. De
verka emellertid i hög grad politiskt uppfostrande, — efter den
graderade röstskalans reformering, — och större ölägenheter af deu
något formlösa institutionen hafva knappast försports. För att und
vika dylika, liar man framhållit möjligheten att välja
kommunalfullmäktige. Oss synes denna sistnämnda utväg icke riktigt
tilltalande, utan att man hellre borde öka kommunalnämndens befogenhet
och själfständighet, men, om möjligt, lata våra kommunalstämmor
förblifva. (Annat iir förhållandet med kyrkostämmorna. Här skulle
kyrkofullmäktige sannolikt vara att föredraga).
De verkställande myndigheterna i våra städer äro organiserade
på ett mycket otillfredsställande sätt. Frågan om en reform
härutinnan är, såsom bekaut, föremål för utredning.
Att ett stort antal af våra kommuner ha att kämpa med dåliga
finanser, är en känd sak. Manga af dessa svårigheter bero säkerligen
belt enkelt därpå, att en bel del af våra kommuner äro för små.
Inom hela mellersta och södra Sverige, — möjligen med undantag
för Bergslagen samt för Blekinge, — skulle det vara en lämpligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
