- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
845

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beskattningsväsendet.

845

förelåge, skulle ilenna naturliga »egnahemsbildning säkerligen komma
till stånd i långt större utsträckning än nu är händelsen.

Att vår nuvarande fattigvård, särskildt pä landsbygden, lämnar
mycket öfrigt att önska, är väl ganska allmänt erkändt. 1 våra
dagar arbetas dock ifrigt på förbättringar härutinnan, i synnerhet
af Svenska Fattigvårdsförbundet.

Beskattnings väsendet.

Länge har i vår tid betraktats såsom den rtittrisn
beskattnings-grunden, att en hvar skall skatta »efter sin förmåga». l’a senare
tid hafva rest sig starka tvifvel om rättvisan häri, och ej annat
vi kunna se. torde dessa tvifvel i Here hänseenden vara berättigade.

Redan i fråga om att »förmågan» här mätes efter inkomstbeloppet,
kan man vara ganska oense med den nuvarande skattelagstiftningen.
I sin förut citerade broschyr af år 1908 säger professor Thyrén i
detta och några närliggande ämnen:

»Två till siffran lika inkomster betyda i verkligbeten långtifrån alltid
samnia skatt oförmåga. Skillnaden är uppenbar emellan den, som bar blott
sin egen person ocli den, som liar en talrik familj att sörja tör; äfvenså
mellan den, som bor pa cn ovanligt billig och den soin bor pa en ovanligt
dyr ort. Ån vidare innebär inkomst af fastighet eller kapitäl större
bärkraftighet än inkomst af arbete.1 Den, hvars inkomst hufvudsakligen iir af
sistnämda slag, är ofta nödsakad att däraf afsätta en del för sin ålderdom;
härvid förtjänar ock erinras, att i våra dagar, äfven vid ganska stor inkomst
enbart af arbete, inkomsttagaren ofta iir belastad ined stora ärliga
utbetalningar för lifförsäkringnr, olycksfallsförsäkringar etc.

Arfsskatten bör tala en afsevärd förhöjning jämlikt nu gällande
progressiva grunder: större % af andelen, icke blott ju större denna är, utan
äfven ju aflägsnare arfvingens skyldskap till arflåtaren.3 Desto mindre är
nämligen risken af en kollision emellan arflätare och arfvinge, i form uf
bortskänkande utaf förmögenheten med varm hand.

En skatt på jordvärdestegring i vissa fall iir i sig själf rättvis, och har
bland andra förmånliga biverkningar äfven den, att utgöra en kraftig broms
på det tomtjobbcri, som pä en och annan punkt af riket blifvit ett verkligt
plågoris. Denna fråga, hvars genomförande visserligen stöter på betydande
tekniskt juridiska svårigheter, bör därför göras till föremål för utredning.

Den nyligen genomförda själfdeklarationen för jordbrukare bör
komma att bli af betydelse för dessa, såsom nödgande dem till en
ordentlig bokföring — af värde äfven för jordbruksstatistiken, —
men såsom skattegrund synes den oss föga lämplig. Med en
försiktig praktisk begränsning synes den principen vara riktigare, att.
jord skattade för hvad den med rationell brukning kunde ge, än för
hvad den — kanske under vanskötsel — verkligen ger. Det är
bekant, att numera flerstädes i vårt land — under nuvarande brist
på arbetskraft en hel mängd bondgårdar, och äfven andra gårdar,

1 Numera tages, såsom bekant, hänsyn härtill. — 3 Höjning är. s&som bekant,
numera genomförd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0859.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free