- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
859

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undervisningsväsendet.

8(57

kyrkor hållas ständigt öppna, såsom i de katolska länderna. Kan vår
svenska statskyrka icke åstadkomma denna lilla reform, så vet man
verkligen ej hvad man skall tro oin hennes förmåga. Vi säga
»denna lilla reform» — med hänsyn till kostnaden. I sig själf, från
kyrkli g och social synpunkt, är den tvärtom omätligt stor, såsom
kan intygas af en hvar som sett dess betydelse i främmande länder.

Och medan vi äro inne på detta område: vår kyrkas gudstjänst
skulle göras mycket mera tillgänglig för vår tids människor, om den
gjordes enklare och kortare (i synnerhet predikningarna) samt något
mera omväxlande, med en lifligare psalmsång m. 111.

Att vår tid fordrar, att församlingsmedlemmarna så talrikt som
möjligt kallas till ett àlctift deltagande i församlingens
angelägenheter (ej endast de administrativa), behöfver knappast här nämnas,
liksom att många sidor af det sociala arbetet själifallet borde ingå
också i den kyrkliga verksamhetens program.

1 våra dagar får mau stundom från en eller annan kyrkans
målsman höra: »gif oss åter våra fattiga!» Om det gjordes allvar af
en dylik fordran, skulle den utgöra ett godt bidrag till lösningen
af den sociala frågan; men såsom yttring endast af »kyrkopolitik»
imponerar den icke.

Undervisningsväsendet.

Vi inbegripa här till en början äfven den vetenskapliga odlingen.
Om någon möjligen skulle vilja draga i tvifvel dess sammanhang
med emigrationsfrågan, erinra vi endast om, att våra dagars hela
ekonomiska lif ju egentligen basorar sig på vetenskapens upptäckter
och uppfinningar.

Med detta vetenskapliga arbete, ä hvilket bela den moderna
kulturen hvilar, äger det egendomliga förhållandet rum, att det till
största delen är ett arbete — utan lön. Numera kunna väl somliga
vetenskapsmän inom de tekniska facken bereda sig inkomst af sitt
arbete, men dock icke albi; och hvad forskarne inom de humanistiska
vetcnskspsgrenarna angår, uppbära dessa så godt som aldrig någon
ersättning för sitt arbete.

Mau skulle kanske vilja, till motbevisning, peka på de
akademiska lärarnes löner, men en liten eftertanke visar strax, att dessa
löner icke uppbäras för det vetenskapliga arbetet, utan för
undervisningen. Sä snart en person vunnit ordinarie tjänst vid
universitet, uppbär han samma lön, vare sig ban är världens produktivaste
vetenskapsman i sitt ämne eller ban icke vidare skrifver en rad.

Förestående är icke afsedt att utgöra något klagomål, ty en
verklig vetenskapsman fordrar icke mera af det ekonomiska goda,
än att han kan föra en människovärdig tillvaro; hvad angår det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0873.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free