Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undervisningsväsendet.
8(57
tung och invecklad. — Främst af allt bör naturligtvis vid våra
universitet Sveriges egen vetenskapliga produktion uppmärksammas.
I vår tid kanske detta också i allmänhet vederbörligen äger rum.
Inom den preussiska generalstaben — och förmodligen numera
också i andra generalstaber — är, såsom bekant, bela det för staben
erforderliga kunskapsområdet noga uppdeladt på resp. officerare, så
att hvarje område sä fullständigt som möjligt behärskas af någon af
stabens medlemmar, och staben i sin helhet alltså sitter inne med
all den behöfliga kunskapen, — så långt i mänsklig förmåga står.
Denna princip borde vara genomförd också inom den svenska
vetenskapen. På hvarje område borde finnas någon forskare i vårt land,
som kunde sägas stå på höjdpunkten af tidens vetande i iimnet. Ett
fullt förverkligande af detta program är väl icke möjligt bos ett sa
litet folk som vårt, men man borde åtminstone alltid sörja för, att
målet ej i onödan motarbetades. l)etti\ sker dock i viss mån, därför
att man hos oss ännu alltför litet värderar specialisterna inom resp.
ämnen. Särskildt i fråga om våra universitets professurer — hvilka
ännu, på grund af penn inge knap|) het, mången gäng äro allt för
vidsträckta, — borde man icke alltid fordra ett, kanske jämnstruket,
behärskande af hela det ifrågavarande vetenskapsområdet., utan gärna
dispensera för svaghet inom vissa delar, om den blott fullt motväges
af verklig öfverlägsenhet inom någon särskild del af ämnet. Vi tro
icke, att denna princip alltid hos oss får komma till sin fulla rätt,
och detta länder — enligt vår uppfattning, — till den svenska
vetenskapens försvagande.
Med afseende, till sist, å den akademiska undervisningen, vore
ntan tvifvel en stor vinst för det vetenskapliga lifvet, om denna i
någon mån fördelades mellan professorer och docenter, hvarigenom
för professorerna den nu mycket knappa tiden för rent vetenskaplig
verksamhet ökades. Detta skulle naturligtvis medföra
nödvändigheten al’ förbättrade löneförhållanden för docenterna, men denna
reform är ju redan nu, från alla synpunkter, ett önskemål.
Man är nog inom vidsträckta kretsar hågad att betrakta en dylik
ökning af anslagen till det vetenskapliga arbetet såsom en lyx, som
vi ej ha råd till. Men om man verkligen fullt besinnade denna
1’orsknings betydelse i våra dagar, — om man t. ex. betänkte huru
mycket Tysklands ekonomiska uppblomstring har den tyska
vetenskapen att tacka för, — så skulle man nog också hos oss komma
till ett erkännande af, att en högt uppdrifven vetenskaplig forskning
till och med från rent ekonomisk synpunkt är ett önskemål, som
borde med all makt eftersträfvas och befrämjas.
En ogynnsam omständighet för oss i detta fall, — hvarigenom
stora belopp i onödan förbrukas — är den bristando ecntralisationcn
inom hela vår andliga odling Öfver hufvud. T hithörande hänseenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
