Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undervisningsväsendet.
8(57
Med hänsyn till den stora betydelsen, älfven för Sveriges ekonomiska
lif, af den undervisning som meddelas vid de allmänna läroverken, må dot
vara oss tillåtet att här framställa några strödda tankar äfven angående denna
sida af vår andliga odling.
Vid läroverken, liksom vid andra undervisningsanstalter i våra dagar,
vill ej tiden räcka till för alla de kraf, som man frän skilda häll uppställer
pä deras arbete. Vi ha en gång förut framkastat ett förslag till afhjelpande
häraf, i rätt betydlig män, oeh vi tillåta oss här upprepa detsamma. Det
går ut på, att hvarje lärjunge ägde att välja ett af dc tre stora främmande
språken (tyska, engelska oeh fianska) och alltså icke skulle åtnjuta under
visning i mer än ett af dessa språk. Detta språk borde väl fa ott högre
timtal än för närvarande, men det behöfde dock icke upptaga lika många
timmar som nu för tiden upptagas af alla tre; en besparing af timmar skulle
alltså uppstå, som kunde komma andra ämnen till godo. En vinst häraf
blefve otvifvelaktigt också, att det af en hvar valda språket komme att
inläras mycket grudligare än nu iir fallet och därmed blifva af större praktisk
nytta. För att ej ställa ett student alldeles okunnig i do båda öfriga
språken, kunde under sista läsåret anordnas korta kurser i dessa, såsom i
början på 1870-t.alat var fallet med engelskan för latinlinjens greker. Dessa
korta kurser skulle säkerligen gifva tillräcklig insikt, för att språket sedan
skulle kunna tillägnas genom själfstudium.
I fråga om de pedagogiska metoderna erkännes i våra dagar i teorien,
at.t under do tidigare ären af skolgången företrädesvis minnet och
iakttagelsen böra tagas i anspråk, emedan detta faller sig naturligt för barnet; den
abstraherande tankeförmågan vaknar först senare, vanligen omkring
femton-års-åldorn eller något tidigare. I praktiken synes oss, som skullo man icke
alltid låta dessa satser komma till heders. Man är otvifvelaktigt i våra dagar
alltför rädd att kräfva hvad kräfvas kunde af barnens minne, trots det i
verkligheten för ett sundt barn ofta är ett rent nöje att fil öfva 11)111 denna
förmåga. I sammanhang härmed borde under de första skolåren öfningen fä
spela en större roll iin nu, exempelvis beträffande räkning, Illand de hundratal
både män och kvinnor, som den, som skrifver detta, under mer än en
mansålder haft till biträden vid räknearbete, hafva varit ytterligt fa, som befunnits
vid arbetets början ha varit säkra på. huru ens ganska enkla beräkningar
borde utföras; och än sällsyntare har varit att finna någon, som varit i stånd
att hvad man kallar: räkna rätt,. Detta synes oss vittna, om felaktiga
metoder vid räkneundervisningen. Man söker i förtid frampressa ett
begripande, men man sörjer icke för ett inlärande. Skedde blott det sistnämnda,
skulle 110g begripandet i sinom tid följa af sig själft.
Med afseende a undervisningen i läroverken (och lägre skolor) äger det
egendomliga förhållandet rum. att undervisning i egentlig mening sällan
förekommer, utan att den i regeln är utbytt mot en permanent tentamen, ett. ständigt
»förhörande». Ursprunget till detta är det gamla, rent. mekaniska »förhörandet
af läxan»; senare har metoden utvecklats åtskilligt i formrikedom, men
undervisningssättet i sin helhet torde i alla fall fa anses behäftadt med mycket, stora
brister. Vanan härvid är emellertid sa innött, att något allvarligt och mera
genomtänkt förslag Lill reform härutinnan näppeligen kan uppvisas.
En af de olyckligaste uppfinningar, som, enligt var mening, gjorts inom
pedagogiken, är den s. k. läxpreparationen. Att i våra dagar klagas så
mycket t. o. 111. öfver nyblifna studenters oförmåga af själfständigt arbete,
torde i främsta rummet vara att tillskrifva nämnda metod, som från hörjan
vänjer eleven af med att söka begripa något, själf och skapar hos honom en
fordran att få allt instoppadt fullfärdigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
