Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8(58
kmiür a tionsutrednino en.
betänkande.
de betyg han kan prestera däröfver. Detta kan, om man sa vill,
betraktas såsom en svaghet i vårt samhällstillstånd, men
förhållandena äro nu en gång sådana, och någon väsentlig förändring
härutinnan är nog icke att motse pa mansåldrar.
Ett barn, hvars personliga begåfning oeh hvars föräldrars
förmögenhetsställning anvisa det en plats inom vårt folks -bildade^
klass och predisponera för därmed föl jande samhällsställningar, måste
alltså otvifvelaktigt ha gagn af, att genast införas i den bästa
undervisning, som i vårt land kan presteras, oeh i den undervisning, som
förer till det afsedda lifsmålet. Att afstängas från dessa möjligheter
•och under åratal tvingas att nöja sig med en svagare och ieke för
ändamålet afsedd undervisning, medför naturligtvis en betydlig
tidsförlust, hvilket ju äfven är en nationalekonomiàlc förlust. De skäl,
som förebringas för en dylik besynnerlig åtgärd, kunna svårligen
betraktas såsom tillfyllestgörande.
Det kan ej hjälpas, att urvalet till en del kommer att bero på
föräldrarnas förmögenhetsställning. Det är så äfven på andra
områden än skolans, och kan ingenstädes belt undvikas. 1 Sverige
torde dock olägenheterna häraf i nu förevarande hänseende vara
ringare än i hvarje annat europeiskt land. Såsom af prof. Fahlbeck
vid flera olika tillfällen visats, äro i Sverige möjligheterna ovanligt
stora äfven för den obemedlade begäfningen att förvärfva sig tillträde
till den högre undervisningen. Och hvad beträffar urvalet i motsatt
riktning: eller medlen att förekomma, det förmögna men obegåfvade
elever trängas inom statens läroverk, besörjes nog deras utmönstring
efter hand af förhållandena själfva, och kräfves en ännu kraftigare,
direkt utmönstring, så saknas visst icke utvägar därtill.
Den tendens, som numera gör sig gällande inom vart
undervisningsväsende, synes oss alltså innebära en verklig kulturfara för
vårt folk. Vinsten skulle väl ligga i den demokratiska utjämningen.
Vi äro för vår ringa del varma vänner af en dylik utveckling, men
den bör vinnas därigenom, att de inom samhället frän början lägre
ställda s.i mycket som möjligt höjas till likhet med de bättre
situerade, — icke pä det sätt, att dessa sistnämnda i onödan afstå från
förmåner, som lända bela vår andliga odling till gagn.
Fackundervisningon. Det kan naturligtvis ej komma i fråga
att här upptaga till behandling bela denna oerhördt omfattande
fråga, men då emigrationen utan tvifvel står i det närmaste
samband med utvecklingen af Sveriges ekonomiska lif, kan det icke
falla utanför vårt ämne att beröra ett par punkter, där detta
ekonomiska lif i viss mån betingas at’ fackundervisningens beskaffenhet.
Att de praktiska yrkesskolorna ändtligen synas börja vinna insteg
i vårt land, är ju utan tvifvel äfven från ekonomisk synpunkt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
