Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERVISNINGSVÄSENDET.
8(57
glädjande faktum. Man endast hissnar inför frågan, hvarifrån pengar
till alla vår tids nya skolformer skola tagas. Och det torde nog
vara omöjligt att i längden förlägga alla dessa utgifter på statens
och kommunernas konto. Vårt näringslif, som ju har den direkta
nyttan af dessa undervisningsanstalter, torde väl, genom sina
korporationer, hvilkas förmögenhet oeh betydelse vi hoppas skola
växa, — fä lämna äfven sina bidrag till yrkesskolornas utveckling.
I äldre tider var det ju näringarna själfva, som nästan utan allt
bistånd sörjde för utbildningen af lärlingar och arbetare inom yrket.
En i hög grad tilltalande bild från den amerikanska
arbetarevärlden il7* arbetaren som efter fulländadt dagsverke slår sig ned i
aftonskolan för att förkofra sig i de teoretiska förutsättningarna
för sitt yrke, — eller för nästa, högre yrke, som han aspirerar pä.
Det vill synas, som vore detta i vårt land något ganska sällsynt.
Vi äro icke tillräckligt inne i förhållandena för att veta, om detta
beror på bristande håg hos våra arbetare, eller på bristande
tillfällen. eller kanske på båda delarna. Om clet är tillfällena som
fattas för en dylik fortsatt undervisning», synes oss här vara ett
stort fält för en nyskapande verksamhet. Den undervisning, hvarom
här är fråga, synes oss vara närmare i släkt med yrkesutbildningen
än med det rena skolstudiet, fastän, såsom ofvan säges, det också
är en teoretisk underbyggnad, som afses.
Beträffande våra högre fackbildningsanstalter kunde nog för
något årtionde sedan om så godt som alla sägas, att undervisningen
i ekonomiska ämnen var otillbörligt försummad. Vi vilja hoppas,
att förhållandena äro något bättre nu, och att de allt framgent skola
förbättras. Sedan några år ha vi ju ändtligen också i vårt land
en handelshögskola; det är att förvänta, att härifrån insikten om
de kommersiella intressenas betydelse skall sprida sig i allt vidare
kretsar af vår fackundervisning i allmänhet.
Under senare år har frågan om den ekonomiska undervisningen
särskildt diskuterats beträffande våra högre tekniska läroanstalter.
Svårigheten här är delvis, såsom vid all undervisning i våra dagar,
att de "olika läsämnena på ett rent olidligt sätt trängas med
hvarandra på skolschemat. För att i viss mån belysa, att detta i
förevarande fall icke i så hög grad som man kanske tror är någon
nödvändighet, vill jag — i förhoppning att därmed äjidoek icke gå
grannlagenheten för nära, — meddela en liten erfarenhet från den tid jag
redigerade handboken »Sveriges land och folk».
Till afdelningen Bergshandteringen i denna handbok lämnades bidrag af
trenne olika författare, alla numera aflidna. Atminstono tvenne af dem —
måhända alla tre — voro i sina resp. fack världskända män, således personer
af högsta kompcntcns för sin uppgift. Från ingen af dem lämnades någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
