Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenskarne i utlandet.
883
En annan skomakare hade nio barn, dilraf tre flickor och Ire gossar i
Amerika. »Jag hade aldrig kunnat föda dem i alla fall. En fick resa på
försök, ocli liiir det gick bra för honom, så kommo de öfriga i tur och
ordning efter.»
Hur det kan te sig för en fattig torpare ocli hur för honom räddningen
kommer genom barnens utvandring, det visar följande utdrag ur
anteckningarna från undersökningen i en af de mindre socknarna. Det gäller en torpare
med tolf barn, däraf de tvä flickorna och tre af dc tio pojkarna äro i
Amerika. Dc öfriga äro hemma.
jDc ha rest, säger fadern, för att hjälpa oss här hemma, och det ha dc också
gjort. Vi fingo detta torp här för sexton år sedan, ute i skogen och i värsta
träde alltsammans. Ingen kalk fingo vi till jorden, fastän vi borde haft kalk öfver
hvarje bit, och ICO dagsverken skulle vi göra åt herrgården. Men bur göra
1GO dagsverken där, när jorden här var sådan, att den med arbete både dag
och natt ändå inte kunde komma i ordning på flera är? Och inte nog med
de 100, gärden skulle också ha öfverdagsvcrkcn (för 07 öre), och var det
någon dag vi inte kommo dit, så fingo vi allt veta utaf det. Vi hade fem
barn när vi kommo hit, och så småningom viixto de upp, så att äldsta pojken
fick ga fram till gården och göra dagsverken. Dessförinnan hade mor länge
gjort dagsverken, ty far måste hålla på hemma för att få något af torpet, eller
för att med snickeriarbete tjäna en slant extra någon gång.
Så höll då äldsta souen på i mänga år och slet från kl. 5 på morgonen
till kl. 8 på kvällen och fick maten till sig hemifrån. Men aldrig att ban
kunde förtjäna sig eu krona extra eller fä någon uppmuntran på gården,
aldrig. När han blef tjugufem år gammal, ledsnade ban på det och lanade
sig pengar till cn amcrikabil.jett. Inpå andra året kunde ban betala både
respengarna och lånet med 150 kr. samt dessutom skänka far och mor 150 kr.
Det var vår räddning att ban reste. Annars hade vi gått unden.
Sedan reste de undan för uudan, så att pä sju är fem af syskonen rest
sin väg till Amerika. De ha hjälpt föräldrarna mycket. De ha sändt pengar,
sä att föräldrarna kunnat för 1,000 kr. köpa sig ett eget ställe, dit de snart
skola flytta. De lämna dä torpet. Torpet är nu nrreudetorp och befriadt
från dagsverksskyldighet. Arrendesumman iir 110 kr. om året.
»Inför sådana skildringar sora dessa», — säger Gerhard
Magnusson, från hvars framställning det ofvanstående är hämtadt, —
»kan man aldrig beklaga, att ventilen till Amerika stått öppen för
ungdomen.» Och hvem är nog oförnuftig att ej instämma härutinnan?
Att det i regeln gått vara landsmän viil i händer därute i
Amerika, är ju allmänt kändt. Att många lämna öfverdrifna skildringar
i bref till hemmet och till släkt oeh vänner, är ju lika väl bekant,
men detta förhindrar icke att slutsatsen här ofvan står fast ändå.
Ehuru man knappast behöfver några bevis i detta fall, hänvisa vi
till P. G. Norbergs och G. H. von Kochs skildringar i Bilaga XX.
Det säges så ofta, att man aldrig får höra af personer, som
misslyckats oeh gått tinder där borta. Men von Kochs utredning visar,
att antalet sådana fall iclcc är så betydande som man i allmänhet tror.
Och för öfrigt: skulle ej mänga af dessa hafva gått under äfven om
de stannat hemma? Oeh huru manga af dem som lyckats i Amerika,
skulle ej gått under om de stannat kvar i Sverige?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
