Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87(5
kimigrationsctredninqen. betänkande.
I Bilaga XX äro några data meddelade om svenskarnas antal i
olika främmande länder samt om deras föreningsverksamhet; i en del
fall lämnas äfven kortare meddelanden om de särskilda svenska
koloniernas historia; i fråga om Amerika ha vi de båda för at omnämnda
artiklarna af Gr. H. von Koch och P. G. Norberg. I samma bilaga
behandlas också en del frågor om lättnader inom
äktenskapslagstift-ning m. m., hvarigenom hindren och svårigheterna för ett
återvändande till fäderneslandet sknlle förminskas. I sammanhang härmed
ma erinras om yrkandena frän våra landsmän i utlandet om ändringar
i 1894 års lag om svensk medborgarerätts förverkande, — i syfte
att den nuvarande bestämmelsen oin medborgarerättens upphörande
i vissa fall efter tio år skulle utgå. Dessa yrkanden äro ju förklarliga.
Dock erinra vi om, att vi härigenom säkerligen skulle få några
tiotusental nya »svenska medborgare» i Amerika, hvilka vårt land alltså
skulle ikläda sig vissa förpliktelser emot, som kanske skulle blifva
rätt svåra att uppfylla, — och allt detta utan något gagn för oss.
I Bilaga XVI göras några betraktelser om våra utvandrares
förhållande i allmänhet till det gamla hemlandet. För att ett
bättre samförstånd skall uppstå mellan svenskarne i utlandet och
svenskarne hemma, fordras först och främst, att man gör klart för
sig, hvad rättvisan kräfver i fråga om uppfattningen af de båda
folkkälfternas historiska ställning till hvarandra. Vi uppställa då
den frågan: hvad hafva svensk-amerikanarne Sverige att tacka för?
Och svaret härpå måste blifva följande:
Det är Sveriges klimat, som genom årtusenden förlänat vårt folk
den friska styrka, som nu skänker den svenske emigranten en
beaktansvärd fördel i Amerikas stränga kamp för tillvaron. Det är vårt
folks historiska utveckling, som gifvit honom den personliga
själf-käusla, den håg att komma sig upp i världen, som skapat det mesta
af hans framgångar i Amerika. Det är vårt svenska samhälles
nästan enastående, flerehundraåriga folkupplysning som gifver
svensken i Amerika en utgångsställning vida utöfver sydeuropéers och
slavers. Allt detta har svensk-amerikanaren Sverige att tacka för.
Tänker man sig nu en svensk yngling, som utvandrat i
tjuguårsåldern, och spörjer sig: huru mycket hnr han hunnit afbetala till
Sverige, af denna skuld? — sa, måste väl svaret blifva: så godt som intet.
För vår del erkänna vi tacksamt det ofta rikliga understöd som
från svensk-amerikanarnes sida kommer deras kvarlämnade anhöriga
till del, — oeh likaså de bevis på sympati och deltagande, som en
eller annan gång visats värt land i dess helhet.
Men vi kunna ej komma ifrån det slutresultatet, att
svensk-amerilcanarnc stå i en långt större tacksamhetsskuld till Sverige, än
vi till dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
