Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning.
Den industriella revolutionen sedan midten af det l9:de
århundradet har medfört djupgående förändringar i den svenska
allmogebefolkningens sammansättning.[1] Utvandringen äfvensom den stora
folkströmningen till städerna och industrien har visserligen berört
alla kategorier inom jordbruksbefolkningen. Men i stort sedt hafva
landsbygdens underklasser starkast decimerats. Bondeklassens
numeriska utveckling har, trots den betydande utvandringen af de
uppväxande generationerna, varit relativt gynnsammast.[2]
Den djupaste orsaken härtill ligger dock icke i demografiska
förhållanden. Bondeklassens motståndskraft mot industrialismens
verkningar har icke varit större än den obesutna allmogebefolkningens.
Att bondeklassen, i fråga om såväl antalet af familjeöfverhufvuden
som totalantalet af till densamma hörande personer, visat den minst
ogynnsamma utvecklingen, har berott på företrädena hos dess yttre
förhållanden. Äganderätten till jorden har under den stora flykten
från landsbygden varit den faktor, som ur konservativ synpunkt
verkat kraftigast skyddande.
Bondeklassens utveckling har emellertid icke i och för sig varit
gynnsam. Väl visar antalet af nytillkomna bondebruk, vid jämförelse
med förra hälften af det 19:de århundradet, en anmärkningsvärd
tillväxt.[3] Men denna fortskridande hemmansstyckning har icke gått
jämsides med en ökning af bondeklassens verkliga styrka.
Utvandringen har starkt frätt på hushållens storlek; i större delen af södra
och mellersta Sverige har bondeklassen i dess helhet stagnerat, ja
i vissa provinser gått tillbaka i absolut numerär.[4]
De anmärkningsvärdaste förändringarna framgå dock icke vid
numeriska betraktelser. Af djupare betydelse är den
omvandlingsprocess, som bondeklassen under de senaste mansåldrarna undergått
i andra afseenden. Penningehushållningen har alltmera undanträngt
den gamla naturalhushållningen, den stigande folkbildningen har
beredt vägen för nya tidsströmningar, det liberala tidsskedets
individualistiska uppfattningar hafva undergräft bondeklassens gamla
åskådningar om familjegemenskapen och släktjorden.
[1] Jfr Nils Wohlin. Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751—1900.
Statistisk-demografisk studie på grundval af de svenska yrkesräkningarna <Emigrationsutredningen, Bil. IX).
Btockholm 1909.
[2] Ibdm sid. 45.
[3] Ibdm sid. 38.
[4] Ibdm sid. 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubonde/0009.html
