- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga X : Bondeklassens undergräfvande /
7

(1910) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessa åskådningar hafva under det 19:de århundradet försvagats,
och den lagstiftning, hvari de hade sitt uttryck, har gått under.
Orsakerna till dessa omhvälfningar kunna icke hafva varit alltför
historiskt aflägsna. De hafva haft föga gemensamt med de
historiska händelser, som föranledde <len äldsta bördsrättens ombildande.
Arfvejordsystemet och deu nyare bördsrätten voro icke ovillkorligen
knutna till förhållandena i det äldsta släktsamhället. De äro icke
oförenliga med någon som helst samhällsstruktur, för hvilken
familje-geinenskapen och kärleken till fädernas jord ännu äro
grundåskådningar inom den jordbrukandc klassen. Dessa rättsinstituts
undergång kan därför icke hafva berott på förändringar i
samhällsbyggnaden. Orsakerna sammanhängde i stället med de frambrytande
individualistiska tidsströmningarna i de l<S:de och 19:de århundradena
och hafva tillhört vissa afvigsidor af den moderna liberalismen.

Att så varit förhållandet, skall tillfyllest framgå af efterföljande
öfversikt af den gamla släktjordlagstiftningens undergång. Vi hafva
därvid koncentrerat framställningen på förhandlingarna om
bördsrättens upphäfvande, emedan synpukterna för och emot släktjord
lagstiftningen på denna punkt kommo till ojämförligt tydligaste uttryck.
Frågan om arfvejord systemets upphäfvande var väl vid flera
till-fällen, samtidigt lued frågan om bördsrätten, under diskussion, och
var ju icke utan sammanhang med den senare frågan. Men
diskussionerna beträffande arfvejordsystemet rörde sig mera med
familje-rättsliga synpunkter af principiell juridisk karaktär. Detsamma kan
i stort sedt sägas om diskussionerna rörande ändringarna i
giftorätten och arfsrätten, på hvilka diskussioner icke liär är behöfligt att i
detalj inga.

Frågan om bördsrättens upphäfvande hade väl redan under det
18:de århundradet vid vissa tillfällen varit pä tal, men för
bondeklassen var densamma dock främmande. Först vid ingången af det
19:de århundradet synes tanken härpå hafva vunnit insteg äfven hos
enstaka representanter för allmogen.

Ett par ledamöter af bondeståndet motionerade sålunda vid 1812
års riksdag om bördsrättens1 upphäfvande, hvilket emellertid i
samma stånd äfvensom i prästeståndet gaf anledning till en motion
och ett flertal uttalanden i motsatt riktning. Som skäl för det förra
yrkandet påpekades, huru hemmanen, medan bördstvisterna pågingo,
i följd af osäkerheten ifråga om äganderätten ofta vanvårdades,2 huru
bördsrätten uppväckte och underhölle många och långvariga
rättegångar, öppnade för oroliga sakdrifvare tillfällen till bedräglighet
och prejeri oeh måhända förorsakade meneder8, samt huru många

i Dii liHr akrifvo* bönhriltien, afees» uteslutande bUrdsrtUUA J>& landet. Med bttrdsrlltten l stud

»otnina vi i dvt fdljnude icke nHnnare »tt l*4*fnt.ta obs. — - Andera Krickfiitons från Ålfsborps liin me*

fnorial. npplänt. vid lagutHkottcrx finmniuntriidr den 2 juni 181*2. I.. U. l’rot. [/Mj. — 3 Doctor Hedrön

’ Jttmndo till lagutiikoitot» protokoll den 2 juli 1812. (L. U. 1’rot.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubonde/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free