Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bördstvister uppstode ))lott af vinningslystnad hos aflägsna
släktingar.1 Till försvar för bördsrätten anfördes ä andra sidan, att
bördsrätten vore ett medel att förhindra oskylda kapitalisters åtkomst af
den mindre besutno medborgarens egendom; att alltså dess afekaffande
eller inskränkning skulle bereda en vidsträcktare möjlighet för
egennyttans bundsförvandter samt förvandla den utestängde arfvingens
vilja och verksamhet till liknöjdhet och ledsnad.2 Om någon af
misshushållning eller andra orsaker bortsålde den fasta egendom, som
förfäder med omtanke och arbetsamhet behållit, så vore väl intet
mera naturligt och billigt än att arfvingarna genom börd återkallade
en förlorad rättighet.3 Bördsrätten åsyftade därjämte ett annat, icke
mindre viktigt ändamål, nämligen kärleken till fädernejorden.
Sam-hällsdygden lefver i en själ som med rörelse betraktar den torfva,
där fädren bodde och han själf föddes och uppfostrades; det vore
orättvist och fördärfligt att förneka honom en utväg att förvärfva
denna jord.4
Debatterna vid riksdagen kommo emellertid mindre att röra sig
om bördsrättens afskaffande än om den ändring i den gällande
lagstiftningen, att fjärmare skyldeman ej borde fa begagna sig af den
rättighet till bördslösen, som en närmare arfvinge ej kunde eller ville
utöfva. På åtskilliga utvecklade grunder hemställde äfven
lagutskottet6 om en lagändring i sistnämnda riktning.
Ehuru detta förslag icke ledde till några följder, är det dock af
intresse såsom belysande den riktning, hvaruti den allmänna
meningen utvecklade sig. Att frågan vid nu anmärkta tillfälle fick livila,
berodde i väsentlig män därpå, att latjkommitlén var sysselsatt med
en revidering af allmänna lagen, och det ansågs lämpligt att af vakta
denna kommittés resultat. Såsotu bekant lilef äfven under
kommitténs öfverläggningar fragan om arfvejordsystemet och bördsrätten
mycket uppmärksammad, och i dess forslag af dr 1818 till
ärfda-balk och jordabalk0 framlades förslag till en förändrad lagstiftning
uti dessa ämnen.7 Det är ej anledning att här ingå pä de inom
kommittén rådande meningsskiljaktigheterna, huruvida bördsrätten
samt förbudet mot arfvejords bortgifvande eller borttestamenterande
hade samma historiska ursprung och samma syften eller icke.8
Såsom bekant fann kommittén ett upphäfvande af det senare förbudet
af flera skäl önskvärdt, men ansåg det i sådant fall lämpligt att
utsträcka bördsrätten till att gälla äfven i de fall, då arfvejord
bort-gifvits eller borttestamenterats. Då kommittén sålunda förordade
bördsrättens bibehållande, skedde emellertid detta med vissa inskränk-
• Proiton Billdnhl I yHrnndo vid inninin tillfullo. — * Ander* Kriekssonn yttrande*. 1. c. —
n Biskopen Wcidemnn 1 yttrande till priisUMt&ndat» protokoll don ’2‘2 juni 181*2 (Pr. St. Prot.) * Poctoi*
Ilodrcns yttruudo 1. e. Jfr dosautoin Johan Olssou Lougborgit (rån (iuileborg* IHn yttmuda till
bonde–t;Vndfth protokoll don ’.’0 juni 1812. (Hond. St. l*rot.i. — •> LngurgkattotR nwmorml \:u au n( don 7 juli
1812 (K. U. Prot.). — « Lftgkonunittén. Förslog till Urfdulmlk ooh jordabalk. Stockholm 1SI8. — *
Jordabalkens knp. C; 1. c. nid. M 24. — « Jfr komniittcua protokoll (or den 10 nov. 1«1«»; I. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
