Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMl.A SLÄ KT JORD L A G STI KT N IS(S ENS UNDERGÅNG.
9
ningar, såväl ifråga om skyldskapsleder som i andra afseenden.
Därjämte fann kommittén nödigt att utförligt bemöta de skäl, hvilka
ntom och inom densamma hade uttalats för den motsatta
ståndpunkten.
Gentemot bördsrättens bibehållande anfördes,1 att om denna
rätt skulle nära eller nppväcka fosterlandskärleken hos någon, så
vore det utan tvifvel hos den, som vore i tillfälle att sig af en
sädan rättighet begagna. Men hvad älskade då denne annat i
börds-rätten än sina egna personliga företräden och sin enskilda båtnad?
Och låge det ieke i sakens natur, att h varje gång en sådan rättighet
utöfvades, köparens harm uppvägde bördemannens båtnad?
Sannolikt vore antalet af dem, som icke vore i tillfälle att börda, vida
större än af dem, som därtill hade rätt, anledning eller förmåga.
Bördsrätten skulle således, i utbyte emot det välbehag, hvarmed den
af ett mindre antal individer nyttjades, alltid väcka obehag hos ett
ännu större antal, som stundeligen hotades att förlora en äganderätt,
den de ofta icke utan största möda förvärfvat. Gynnades den
allmänna fosterlandskärleken af en lagstiftning, som då hon toge denna
kärlek i anspråk, endast gjorde detta för det enskilda intresset och
den enskilda båtnaden? Uppstode icke genom brytningen emellan
de enskildes sålunda isolerade intressen en strid, ägnad att splittra
fosterlandskänslan i det hela? Ägde ieke den af främlingar anmärkta
afond, som så ofta söndrade vårt fäderneslands innebyggare,
bemantlande sig med dräkten af kärlek till förfädernas jord, i bördsrätten
ett inedel för tillfredsställandet af sina så föga medborgerliga
afsik-ter? Borde icke lagstiftningen, genom undanrödjandet af en anstalt,
som endast gåfve näring åt släktegoismen, småningom, försöka
omskapa denna till verklig nationalstolthet? Det vore oftast
vinningslystnaden, afundsamheten och den enskilda fåfängan, sällan en
uppriktig åtrå efter förfädernas jord och aldrig fosterlandskärleken, som
nu för tiden påkallade bördsrättens utöfning. Skadan af osäkerheten
i äganderätten voro äfven ganska betydlig; oftast såge man köparen,
angripen af bördesansprak, bemöda sig att genom användandet af
alla rättegångsehikaner i det längsta kvarhålla sig vid dispositionen
af en jord, den han pä allt sätt, plundrade och utarmade. Man
på-stode vidare, att bördsrätten skulle hindra, att stora
egendomsmas-sor i en hand sammanbragtes, samt förekomma att landets fastigheter
för ofta ombytte ägare. Genom begagnande af en annan obemedlad
persons bOrdsrätt kunde emellertid penningemannen alltid finna
utvägar att inkräkta hvad han behagade, och tankarna voro mycket
delade i afseende på nyttan eller skadan af fasta egendomars
rörlighet.
* Akndemladjunktcu doktor Afxelius I yttrande till protokollet den 10 uor. 1810; 1. sid. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
