- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga X : Bondeklassens undergräfvande /
11

(1910) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härrört af sammanhanget mellan denna rätt och arfvejord systemet.
Blefve börden hädanefter ett helt för sig själf, sa skulle tvisterna
därom ofelbart blifva de lättaste att skyndsamt afgöra af alla
rättegångar. L)å allt, hvad man ville åtkomma, måste betalas efter sitt
fulla värde, hade egennyttan ingenting att räkna på. Det vore den
oskyldiga kärleken till förfäders jord, som blefve enda driffjädern
till begagnandet af lösningsrätten. Svenska bondeståndet utgjorde
ej mera någon egendomsadel, men så länge bördsrätten varade skulle
Sveriges allmoge säkert behålla Sveriges mesta jord, och så länge
skulle ej heller svenska bonden förlora den rang han ägde framför
de flesta, kanske alla andra länders jordbrukare.

Lagkommittén stannade äfven, såsom anmärkts, vid att förorda
bördsrättens bibehållande. Den anförde i sina motiver, att hos rikets
allmoge lefde ännu samma kärlek till släktjord som i äldre tider,
och ehuru dess medlemmar i senare tider mera än förr voro mäktiga
att älska det allmänna för dess egen skull och ej endast för
individuella affektioner, så trodde dock kommittén vara nödigt, att äfven
de senare motiverna till fosterlandskärleken underhölles och lifvades.
Om också börden, såsom ett medel att främja ett af dem, skulle
förorsaka några olägenheter, ansåg kommittén detta vida öfvervägas af
det goda, den ännu kunde åstadkomma. En lag borde ej förkastas,
förrän den upphört att gagna sitt ändamål eller den af vanan eller
opinionen blifvit afskaffad. Sådant vore ej, efter kommitténs tanke,
förhållandet med bördsrätten.

Såsom bekant blef lagkommitténs förslag af år 1818 föremal för
en del yttranden1, hvaruti jämväl anmärkningar framställdes mot dess
förslag till ny lagstiftning om börd. Amnärkarna delade emellertid
kommitténs allmänna ståndpunkt beträffande bördsrättens
bibehållande, och juridiska fakulteten i Upsala anförde härför ytterligare
skäl, hvilka hade afseende å bördsrätten såsom ett medel att
konsolidera spridda fastighotsdelar samt att förekomma egendomars
ac-kurnnlation på för fä händer. Uti sitt förnyade förslag af dr 18202
ställde sig äfven lagkommittén beträffande bördsrätten på samma
ståndpunkt som år 1818, om ock ett par af dess ledamöter3 voro af
motsatt asikt, ansågo bördsrättens helgd i allmänna omdömet allt
mer och mer falla och hyste den öfvertygelse, att för allmogens
bildning till sann medborgerlighet ej mera vore behof af en inrättning
som bördsrätten, livilken medförde flera och stora olägenheter.
Beträffande arfvejordsystemets bibehållande eller uteslutande ur
lagstiftningen voro meningarna bland kommitténs granskande ledamöter

* Lngmim ödmanx unmlirkni»gar till lAgkommitti-ns förslag. Odatcrodc. Assessor JuiHngii
un-luitrknlngar till dito. Ckluternd®. Juriditka faknltttr.ns t C/isala unmHrknlngur till dito dr» •_’<) febr.
1821. [Laykommitteni handlingar R, — 2 I.ngkommittrn. Körslog till Allmän civillog. Stockholm
1826. — & Jfr Kommitténs protokoll för den 1U uov. 18‘23. 1. o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubonde/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free