Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de decennier, då lagkommitténs arbeten pågingo, funnos
alltså bland landets jurister flera förespråkare för bördsrättens
uteslutande ur den svenska rätten. Denna åsikt hade vunnit ytterligare
utbredning, då (famla lagberedningen tjugu är senare eller är 1847
afgaf sitt förslag till nya giftermåls-, örfda-, jorda- och
byggninga-balker. I detta förslag1 uteslöts som bekant såvftl
arfvejordsyste-met som bördsrätten. I sin motivering härför anförde beredningen
endast i korthet, att då lagkommitténs pluralitet, ehuru med
åtskilliga inskränkningar, hade i sitt förslag bibehållit bördsrätten, så
skedde detta emedan den ansåg dess nyare princip, kärleken till
förfäders jord, vara så införlifvad med svenska jordbrukarens sympatier
och så besläktad med fosterlandskänslan i allmänhet, att.
lagstiftningen, för att foga sig efter folkets lynne, borde låta den, utan
afse-ende pä de allmänt kända olägenheterna af denna föråldrade
institution, ännu längre fortfara. Beredningen hänvisade emellertid till
Skånska Hofrättens ofvan citerade yttrande och sade sig vara
öfver-tygad, att donna myndighets då uttalade erfarenhet blifvit under de
sistförflutna tjngu åren besannad af de flesta högre och lägre
domstolar i riket. Det läge ock i sakens natur, att i samma mån
jordbruket ginge framåt och utbildades såsom hufvudnäring för en
väsande folkmängd, i samma mån skulle dess idkare mera efterfråga
hvad jorden för närvarande dugde till och hvad högre värde arbetet
därå kunde gifva, än af hvilka förfäder den under en förgången tid
varit bebodd. Man borde ej föreställa sig, att den sanna
fosterlandskänslan hade ett starkare stöd i forntidens minnen än i framtidens
förhoppningar. Då bördsrätten någon gång komme i fråga,
utöfva-des den gemenligen för syftet af enskild vinning, oeh en störande
verkan pä friheten i aftal vore därifrån oskiljaktig.
Då frågan om bördsrättens upphäfvande kom upp vid
1850-60-talens riksdagar, hade den alltså redan under ett halft sekel varit
offentligt diskuterad. Det hade emellertid hufvudsakligen varit
jurister och ämbetsmän, hvilka därå anlagt sina oftast principiella
synpunkter, hvilka icke voro grundade pä en egen erfarenhet om hvad
arfvejorden betydde i allmogens föreställningsvärld. Af större
intresse bör gifvetvis vara att erfara, i hvilken riktning bondeklassens
egna åsikter under denna tidsrymd hade utvecklat sig, samt särskildt
hvilken uppfattning som var förhärskande bland doss representanter
i riksdagen.
Vid 1850—1851 årens riksdag väckte en ledamot af bondeståndet
motion om bördsrättens afskaffande.8 Han ansåg äganderättens helgd
utgöra en af samhällets viktigaste grundpelare och fann det
underligt, att i vår svenska lag ännu kvarstode stadganden som pä intet
1 l.agborodningon. Föndng Ull Oiftrrmulubnlk. Ärfdabnlk, Jordabalk orh ByfTRninpabalk.
Stockholm 1847. — - Nils Larsson frun JuiuMntuls liin i motion, ingifv<*n dru KO dic. I8f»0. (Uond. tit. Prot.
11 sid. *271—72.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
