Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis voro ägnade att utgöra ett skydd fiir äganderätten. Ett sådant
stadgande vore bördsrätten, fastän detsamma sä inrotat sig i folkets
vanor och föreställningssätt, att man ingalunda ville tänka på den
djupa orättvisa som lage förborgad därunder. Ingen kunde dock
vara obekant ined, huru många rättegångar och trakasserier dessa
föreskrifter om börds rätt alltid medförde. Ofta alstrades genom dessa
processer harm och ovänskap mellan personer, som i annat fall
bibehållit den bästa vänskap. Motionären gaf exempel på flere fall, där
bördsrätten utnyttjats i egennyttigt syfte. Man invände till försvar
för bördsrättens fortfarande bestånd, att den vore nödvändig för
egendomens lcvarblifvande inom släkten oeh för släktens kärlek till
jorden. Denna invändning bestode endast af tomma svepskäl, för
pro-eessmakare måhända nyttiga, men ej ägande bestånd inför det sunda
förnuftet.
Öfver motionen yttrade sig lagutskottet,1 som väl icke ville
förneka, att erfarenheten i någon mån bekräftat sanningen af hvad
rno-tionären yttrat. Men att en institution missbrukades, borde ej leda
till institutionens upphäfvande, såvida den i och för sig ej borde
förkastas. Utskottet erinrade om lagkommitténs yttrande af år 182(!
och anförde gentemot lagberedningen, att det vore tvifvel
under-kastadt att, såsom beredningen uttalat, bördsrätten nu mera än förr
begagnades fiir egennyttiga beräkningar. Åtminstone kunde man af
det antal bördstvister, som vid domstolarna anhängiggjordes, icke
sluta sig till detta förhållande. Det kunde ej med säkerhet
bedömas, hvilka motiver föranledde väckande af bördesanspråk. Man
hade ingen rätt att antaga, att antalet af de anspråk, som hade kärleken
till förfäders jord till grund, vore mindre än antalet af dem, hvilka
härleddes af egennytta. Utskottet afstyrkte ock bifall till motionen.
Utskottets afstyrkande betänkande bifölls af adeln, prästeståndet
och borgareståndet utan debatt* samt af bondeståndet3 efter en
långvarig diskussion, som genomgående präglades af sympati för
bördsrättens bibehållande, och där motionären ensam försvarade sin åsikt.
Man fann det i högsta grad underligt, att en ledamot af
bondeståndet velat väcka motion om bördsrättens upphäfvande. För
biirdsrät-ten lage en vaeker princip till grund, den nämligen, att läst
egendom borde om möjligt bibehållas inom släkten. Det vore ganska
hårdt, om t ex. en far af oförstånd och för ett ringa pris bortsålde
sitt hemman, att sonen icke skulle öga att af köparen återlösa
detsamma. Den gamla goda seden att man ägde bördsrätt till den jord,
som från släkten abalienerades, borde icke bortdö, utan fortfarande
kvarstå i vår lagstiftning.
I Ilrtöukan.ii- ilen 1 ntig. 1M1. (Bih. 7:do Sami. l:jt» Afa. Bot. N:o <0>. — s Rldd. 0. Ail. Trut.
den 8 »ug. I8M (Prot. lid IX sid. 17’2). PrHsto St. I’rot. *»imua dng (Prot. lid X ald. •-*47). Borg. St.
Pr ut. in ma dug (Prot. lid. IV std. 7C.1). — » liondo 8t. Prot. den 7 uug. 1851. (Prot. lid VI, *td.
1 *5-138).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
