Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motionen blef äfven afstyrkt af lagutskottet,1 som fann nu nämnda
remissdebatt vara ett uttryck för bondeklassens opinion. Det måste
alltså antagas, att Sveriges allmoge ännu ieke ville undvara en
rättighet, som närmast rörde dem, och hvars fördelar och olägenheter
den bäst vore i tillfälle att bedöma. Ett par reservationer till
förmän för motionen åtföljde dock utskottets betänkande. Detsamma
bifölls emellertid utan debatt hos adeln samt i bondeståndet. Äfven
i prästeståndet skedde detta, ehuru efter en längre debatt, under det
att borgareståndet ställde sig på motionärens ståndpunkt samt
beslöt återreiniss till utskottet.2
Debatterna i präste- och borgarestånden voro anmärkningsvärda.
I prästeståndet utvecklade flera talare utskottets och bondeståndets
ståndpunkt. Jordägaren såge i den jord, han bebodde, icke blott en
dyrbar skänk af sina förfäder, han såge däruti äfven ett arf åt sina
efterkommande; åtminstone såvida, att om någon af dem skulle
nödgas sälja den, andre af hans släkt kunde återbörda den. Han
af-skräcktes därigenom från ingen möda vid hemmanets bättre
upp-brukaude. Annorlunda tänkte den, som visste att jordegendomen
vore genom ingen lag bevarad inom släkterna. Uti bördsrätten läge
sålunda ett värn mot frestelsen till en egennyttig och förstörisk
behandling af ett skattehemman. Man hade sett, med hvilken nitälskan
bondeståndet vidhölle denna från fäderna ärfda rättighet. Så länge
bondeståndet fortfarande önskade lä behälla nämnda rätt, vore det
oklokt att rubba lagstiftningen i denna fråga. Flera talare i
borgareståndet anslöto sig till samma uppfattning. Man hade ej rätt
att antaga, att prejeri och begär efter slem vinning vanligast vore
bevekelsegrunder för de bördsanspråk, som å landet väcktes. Att
allmogen ännu med förkärlek omfattade bördsrätten å landet borde
icke kunna jäfvas. Frågan vore eller ansåges vara för detta stånd
en lifsfråga, men berörde föga eller intet ett annat ständs intresse;
vid sådant förhållande syntes ock landtmannen äga ett billigt
anspråk att i första rummet få själf bedöma, hvad som för honom vore
nyttigt eller skadligt.
Såväl i präste- som i sjninerhet i borgareståndet uttalade sig
dock en rad af talare för bördsrättens upphäfvande. Skälen för
bördsrättens bibehållande hvilade på en hos vårt folk presumerad kärlek
till fädernas jord. Men bondeståndets enhälliga önskan att fä
densamma bibehållen kunde möjligen härflyta äfven ur andra, icke
alltid fullt rena bevekelsegrunder och innebure icke något säkert
vittnesbörd om den presumerade kärleken till fädernejord, hvilken af sä
många andra obestridliga omständigheter Öppet jäfvades. Känslor-
1 TjiKutnkottr-t» betänkande den 24 f<’br. 18M (Bih. 7:do Sami. l:*tanfdoln. Bet. Nir 12). — * Ridd.
ocli Ad. Trut. don 15 mura 1854 (Prot. II. V. «id. •222). PrlU-.o 8t. ProL. na min a dag (Prot. Bd III nid*
18-1—180). Borg. St. Profc. den 11 man» 18.14 (Prot. Bd 11 ald. 70-87. Bond. ht. Prot. den 8 mars 185*
(Prot. Bd a eld. 447—477).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
