- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga X : Bondeklassens undergräfvande /
17

(1910) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas tid vore förbi, och det reella i liiVet hade börjat taga ut sin
rätt. Numera mättes ej en jordegendoms värde efter den mängd af
år, hvarunder den gått i arf, utan efter antalet ocb beskaffenheten
af de åkrar o<’h ängar, hvarai’ den bestode. Sedan det egentliga
nödankaret för fasthällande af den gamla idén att bibehålla
jordegendomen inom vissa släkter ar 1X44 brast med afskaffandet af den gamla
arfsrätten, syntes den spil Ira af denna idé, som låge till grund för
bördsrätten, ej vara mycket att hålla på. De bördsanspråk, som nu
framställdes, härledde sig mindre från kärlek till jorden än från
begär efter penningar och vinst. Då den rätte bördemannen vore
fattig, hände det ofta, att en förmögen person begagnade sig af hans
namn för att åtkomma jorden. Tiden vore inne att borttaga eu
rättighet, hvaraf endast den historiska traditionen återstode.

Vid 1853—1851 arens riksdag hade alltså sympatierna för
upp-häfvandet, af bördsrätten pä landet tydligen vunnit ytterligare ten-äng,
men tre stånd, och däribland bondeståndet, afslogo dock den väckta
frågan. Vid nästföljande 185<>—1858 årens riksdag kom denna fråga
åter upp genom flera motioner hos adeln och i bondeståndet, af hvilka
några gingo ut på det fullkomliga afskaffandet af bördsrätten på
landet,1 andra pä vissa ändringar i de gällande stadgandena om
börds-rätt och bördslösen. Samtidigt härmed väcktes genom en kungl.
proposition den äfven vid föregående riksdagar förekomna frågan om
upphäfvande af bördsrätten i stad, äfvensom genom tiera motioner
frågan om arfvejordsystemets upphäfvande. Den förra frågan
kommer icke i detta sammanhang i betraktande; utgången blcf att
riksdagen beslöt upphäfvande af bördsrätten i stad och kungl. maj:t
genom förordningen den 21 dec. 1857 sanktionerade detta beslut.
Diskussionerna öfver den väckta frågan om ändring i lagstiftningen
angående testamente och gåfva af fast egendom leddes hnfvudsakligen af
allmänna rättshistoriska och familj »rättsliga synpunkter och
refereras icke lämpligen i detta sammanhang. Som bekant blef riksdagens
af kungl. maj:t genom förordningen den 21 dec. 1857 sanktionerade
beslut, att arfvejordsystemet fullkomligt afskaffades.

Motionerna om afskaffandet af bördsrätten på landet utvecklade
de vid föregående tillfällen framförda skälen: statsförfattningen hade
förändrat sig och tillintetgjort grunden för bördsrättens uppkomst;
det vore icke lagstiftningen värdigt att genom bibehållande af eu
föråldrad institution, däraf i vanligaste fall endast missbruken
kvar-stode, gifva näring at begäret efter slem vinning; bördsrätten störde
helgden al’ äganderätten och hämmade friheten i förvärfsrätten, o. s. v.
Uti bondeståndet uppstod liksom vid den föregående riksdagen en
långvarig remissdebatt.3 Härunder försvarade väl ett flertal talare

1 W. K. Dulrimn i motion. upplUst den 12 n««v. 1SS6 (Ridd. o. Ad. Prot. II. 1. sid. 177—179.) X.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubonde/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free