Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEK GAMLA SLXKTJORDLAOSTIFJ’KrNGBNS CNDERGÅNG.
23
Med liknande sköl försvarades bördsrätten under den hetsiga debatten
i bondeståndet. Flera talare anförde, att opinionen i deras
hemorter vore för dess bibehållande. Bördsrätten vore ett godt nödvärn,
då en vrängsint och slarfvig ägare af ovilja mot sina släktingar till
underpris försålde sin ärltla fastighet åt oskyld nian. Institutionen
vore god att kunna tillita i tider, då missväxter och andra olyckor
inträffade, tv därigenom kunde åtminstone i nagon man förhindras,
att penningemännen tillägnade sig bondens ärfda jord.
Motståndarna mot bördsrätten saknade emellertid livarken på
nddarhuset eller i bondeståndet skäl för sina yrkanden. Man bestred
riktigheten af hela den agrariska och politiska åskådning, hvarpå den
motsatta ståndpunkten var grundad. Jordens sammanhållning vore
icke något, betryggande element i samhället. Tvärtom vore
rörligbeten i jordbesittning en gai’anti mot pauperismen och den lösa
befolkningens öfverhandtagande. Rättsbegreppen fordrade ieke vidare
att jorden skulle tillhöra släkten, utan densamma vore individens
•egendom. Det funnes då icke vidare nagon grund för ett sådant
stadgande, att släkten skulle hafva rättighet att häfva ett köp, som
individen frivilligt afslutat. Att bördsrätten kunde hafva någon
inverkan på jordens bibehållande i allmogens ägo vore endast fraser.
Bondeståndet tillhandlade sig hvarje, är af samhällets öfriga klasser
allt, mer och mer af Sveriges jord;1 bördsrätten kunde alltså väl
blifva ett liiru ler, men icke något hjälpmedel för dessa
fastigbets-öfverflvttningar i bondeståndets ägo. Under jordvärdets stegring före
1* 57 ars kris bragtes de mest orimliga bördsansprak å bane, icke af
kärlek till fädernas ärfda jord, utan till penningen. Bördsrättens
utöfvande vore endast frukten af den mest lumpna vinningslystnad.
Inga rättsfrågor förekommo, som förorsakade större trassel och mera
förargelse än just bördsfrågor.
Resultatet af frågans behandling hos adeln samt i präste- och
bondestånden bl ef att dessa stånd ined knapp majoritet afslogo
utskottets betänkande. Stånden besluto emellertid en skrilvelse till
kungl. maj:t* i anslutning till en af reservationerna, hvaruti
hemställdes, att de till börd berättigade släktleden skulle inskränkas till
barn och bröstarfvingar samt syskon oeh dessas barn. Af flera, delvis
lortnella skäl fick emellertid detta riksdagsbeslut icke kungl. maj:ts
sanktion.
Vid nästföljande eller 1802—63 årens riksdag skulle emellertid
bördsrätten falla. Motioner ont dess afskafiande väcktes hos adeln8
samt i borgare-1 och bondestånden,5 hvarjämte förekom ett par
motioner i sistnämnda stand om viss ändring i stadgandena angående börd.6
1 liitrom sid. 60. s ItikcLs Stund**™ akrifveUc N:o 1G0. (Bill. 10:dt* Sami. 1 ufddn. 2:n bd
fl, 28 29). ;1 W. K. Iifiiiuun i motion den K» nov. 18H2. <Bih. 11 .“»ml. 1:»mi afd. Motion N:o 24.)
- 1 Lovin i motion d«*n 19 nov. I8rf2. (Bih. 11 ftunl, 8:dje aMotion N:o 28.) - * Paul Andersson
1 motion den P.» nov. 18<;2. (Bih. II saml. 4:do afdHn. Motion N:o 88). - 0 Andors Perison i motion
<l*n 15 nov. 18G2 (Tbdm N:o 80). Nils Jan.mon 1 motion don 22 nnv. 18G2. (lbdm X:o 163.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
