- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga X : Bondeklassens undergräfvande /
25

(1910) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN SAMLA SLAKTJOK DLAGSTIFTNING ENS UNDERGÅNG.

25

vid jorden fastvuxna stam vore uråldrig och hade alltid utgjort en
hufvudsaklig styrka för vår stat. (hn bördsrätten icke varit det
väsentligaste medlet att under så långliga tider bibehålla
äganderätten till jorden ät den arhetande klassen, så hade den dock i
hufvudsaklig mån bidragit därtill. Skulle bördsrätten upphöra, så vore
Otvifvelaktigt, att äganderätten till jorden komme att småningom
öfvergå från den mindre jordbrukaren till penningeinännen och
sådana som hade helt annat Un jordbruk till sitt lefnadsyrke. Den
hittills så älskade och väl vårdade jorden skulle blifva föremål för
handelsspekulationen och komma i vanskötsel, under det allmogen,
utträngd från jordäganderätten, skulle förlora all själfständighot
och nödgas blifva de förmögnares torftiga daglönare. Bördsrätten.
vore i statsekonomiskt afseende nyttig och hade sin grund uti den
iortlefvande kärleken till förfäders jord. För den stora mängden af
mindre jordbrukare utgjorde fastigheten enda villkoret för hela
familjens tillvaro, och mången gång hade denna fastighet, efter en
nöd-tvungen eller förhastad försäljning, blifvit. genom bördsrätten ät
familjen räddad. Rvarför då borttaga denna institution, så djupt
rot-xästad i det allmänna tänkesättet och som gjort så mycket godt, men
aldrig något ondt, om den icke någon gång råkade att draga ett
streck öfver kapitalistens beräkningar.

På ri d dårhuset uppstod vid ärendets behandling någon
diskussion.1 A ena sidan anfördes, huru man gjorde rätt om man, sä länge
ett bondestånd, sådant.som vi nu hade, existerade i Sverige, sökte
att bibehålla det och ät detsamma förvara jorden. Bördsrätten
motverkade att jorden förvandlades till en handelsvara. Det
förnekades icke att Jagar kunde missbrukas, men vore en institution
nyttig för kärnan af befolkningen, så borde den det oaktadt bibehållas.
A andra sidan utvecklades de gängse skälen för bördsrättens
afskaf-lande; särskildt påpekades, att domare i alla instanser på det högsta
klagade öfver bördstvister och snart sagdt enhälligt önskade att
bördsrätten måtte afskaffas. Resultatet blef att utskottets
betänkande med ringa röstöfvervikt bifölls. 1 borgareståndet- sökte
visserligen en talare försvara bördsrätten; anförande huru flera ledamöter
<*•1 bondeståndet särdeles från de- norra orterna, där de äldre åsikterna
funnes kvar i större grad än i det södra Sverige, ansåge af vikt att
bördsrätten bibehölles. Den tid skulle nog komina, da. bördsrättens
afskaifände blefve i flera orter betraktadt som en förlust. Utskottets
betänkande bifölls emellertid af ståndet utan votering. 1
bondeståndet-’1 skedde detsamma, utan att ett ord spilldes pä frågan. Endast
prästeståndet1 afslog efter en kort debatt utskottsbetänkandet och
lättade sitt beslut i anslutning tiR en af reservationerna; enligt detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubonde/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free