Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle bördsrätten bibehållas, men viss inskränkning ske i de till
börd berättigade släktleden.
1 öfverensstämmelse med de tre förstnämnda ståndens beslnt
af-gick emellertid riksdagens skrifvelse till kungl. maj:t,* oeh genom
kungl. förordningen den 22 dee. 1863 upphäfdes som bekant allt hvad
lag eller särskilda författningar innehöllo angående rättighet att i
börd fösa såld, bortskiftad, pantsatt eller genom gåfva eller
testamente bortgifven fastighet å landet.
• *
•
Det är naturligt att upphäfvandet af ett sa. uråldrigt institut
som bördsrätten icke kunde vara ett ögonblickets verk, utan måste
föregås af långvariga strider mellan gamla och nya åskådningar. Då
bördsrätten på 1860-talet föll, hade frågan därom redan under ett
halft århundrade varit på tal. Det har emellertid framgått, att den
svenska allmogens representanter ännu vid början af 1850-talet med
öfverväldigande majoritet fasthöllo vid denna institution. Först
under det därefter följande årtiondet vunno de liberala åskådningarna
större terräng äfven i bondeståndet. Man finner pätagligen, på detta
liksom på andra områden af agrarlagstiftningen, att det 19:de
århundradets liberala idéer ägde sina första målsmän bland klasserna
af ståndspersoner och framförallt bland juristkären, under det
att dessa idéer först senare och icke utan stort motstånd trängde
igenom hos bondeklassen.
De egentliga liberala doktrinerna spelade dock ieke hufvudrollen
vid bördsrättens fall. Visserligen voro icke sällan, särskildt från
juristhåll, invändningarna mot bördsrätten mera af principiell natur
än grundade på reala skäl. Man gjorde gällande, att bördsrättsinsti
tutet, äfven sådant det i dess nyare form var beskaffadt, vore en
rest af den gamla odalrätten, som tillhörde en gången
statsförfattning. Man ansåg, att blott den historiska traditionen hölle denna
spillra uppe, sedan de stora förändringarna i arlsrätten och
giftorätten ar 1845 hade genomförts. Att jorden tillhörde släkten vore en
utdöd rättsåskådning; den tillhörde i stället individen. Men
synpunkter som dessa stodo dock icke under debatterna i riksdagen i
förgrunden. I allmänhet erkändes såväl af jurister som andra, att
den nyare bördsrätten, hvarom frågan rörde sig, ieke var knuten till
den gamla släktförfattningen och icke var i strid med den rådande
samhällsstrukturen. l»et erkändes, att den borde bedömas, icke ur
rättshistoriska synpunkter, men ur synpunkten af sina faktiska
fördelar och olägenheter.
* Riket* stiinder* skrifveUc den 21 okt. 1803. (Hih. 10 s» :»1. Skr. N:o 137.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
