Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Debatterna före dess npphäfvande präglades äfven, såsom påpekats,
mest af juridiska och lagtekniska synpunkter, förändringarna äter
i giftorätten och arfsrätten genom kungl. förordningen den 19 maj
1845 torde väl hafva haft något större betydelse för den faktiska
utvecklingen, eftersom de underlättade jordstyckningen och
jordmobiliseringen samt bidrogo till att, upplösa de konservativa
åskådningarna och arfskiftessedvänjorna inom bondeklassen. j\Ien dessa
åskådningar och sedvänjor äro dock icke sä ovillkorligt knutna till
gällande arfslagstiftning som i första band kan antagas. Äfven om den
gamla giftorätten oeh arfsrätten hade bibehållits, skulle de
konservativa arfskiftessedvänjorna hafva kunnat upplösas på det sätt som för
närvarande sker, och tvifvelsutan skulle denna utveckling hafva
endast obetydligt fördröjts. A andra sidan hafva de konservativa
arfskiftessedvänjorna, såsom äfven af erfarenheten bestyrkts, icke varit
oförenliga mod den giftorätt och arfsrätt, som infördes år 1845. Att
npphäfvandet af tagelotten genom Jagen den 1(5 maj 1890 har varit
utan anmärkningsvärdt inflytande på den faktiska utvecklingen, torde
icke behöfva närmare utläggas.
Sammanfattande torde man kunna säga, att den gamla svenska
släktjordlagstiftningens undergång var historiskt sedt oundviklig,
såsom tidsförhållandena utvecklade sig och bondeklassens åskådningar
omvandlades. Upphäfvandet af denna lagstiftning skedde väl på en
tid, då denna omvandlingsprocess ännu var i sin begynnelse. Förr
eller senare måste densamma dock, sådan utvecklingen var beskaffad,
blifva en död bokstaf. I detta fall, liksom på andra områden af
agrarlagstiftningen, är därför utvecklingen af allmogens åskådningar och
sedväDjor af större intresse än den rättshistoriska utvecklingen.
II. Upplösningen af bondeklassens gamla sedvänjor vid
liemmansöfverlåtelser och arfskiften.
Redan af de i föregående kapitel refererade diskussionerna om
bördsrätten får man en föreställning om arten af de nya
åskådningar om jorden, som började göra sig gällande hos bondeklassen.
Äfven den från fäderna ärfda och i generationer inom släkten
bevarade jorden började förlora sin särskilda ställning bland bondens
tillhörigheter. I stället för att utgöra lians dyrbaraste egendom,
som framför allt måste bevaras åt efterkommande, bedömdes den allt
mera affärsmässigt och såsom lös egendom. Väl voro dessa
åskådningar vid midten af 1800-talet ännu ingalunda allmänt förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
