Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan tvifvel i dessa uttalanden af myndighetspersoner se en åter*
spegling af allmogens egen, allt mera frambrytande uppfattning.
Vill man förstå orsakerna till denna utveckling, bör man
besinna de hvarandra motsatta intressen, som måste göra sig gällande
vid undantagsaftalet. Dessa beröra för det första tidpunkten, då den
gamle innehafvaren sätter sig på undantag. För den gamle bonden
är det i regel icke tilltalande att afhända sig gården och
husbondeväldet före den ålder, då han blir mindre arbetsför; sonen åter, som
ju ofta innan dess är vuxen, är otålig ocli angelägen 0111 att snarast
möjligt slippa tjäna bos fadern ocli komma till makten på gärden.
Att dröja för länge med öfverlåtelsen kan hafva till följd missnöje
oeh bitterhet hos den unga generationen gentemot den äldre; kan
föranleda att faderns hnsbondevälde nndergräfves samt att sonen
slappnar i intresse för gärden oeh arbetar illa, ja lämnar hemmet
och lämnar den åldrade fadern i sticket utan tillräcklig hjälp med
hemmansbruket. Följden blir, att en åldrande generation blir sittande
pä illa brukade gårdar, medan ungdomen söker sig bort, kanske ut
ur landet. Att åter göra öfverlåtelsen för tidigt, innebär att den
äldre, ännu arbetsföra bonden dömer sig själf till overksamhet och
inflytelselöshet, medan kanske sonen, utan tillräcklig mognad och
utbildning, sköter gården mindre väl eller genom jordförsäljningar eller
afverkningsupplåtelser vanvårdar densamma. Eller ock, ehuru mindre
vanligt, kan ett sådant för tidigt nndautagstagande härflyta af
mak-lighet och lättja hos fadern, som sätter sig i ro på ett rundligt
tillmätt undantag, hvars utgörande kan för efterträdaren blifva svårt
oeh betungande.
Den andra punkt, på hvilken intressena vid undantagsaftalet äro
stridiga, hafva afseende å undantagets storlek. Visserligen bör vid
försäljningssummans beräkning hänsyn tagas till
undantagsupplåtel-sen, så att gärdens värde förminskas med det kapitaliserade värdet
af undantagsförmånerna. Äfven brukar, såsom straxt skall påpekas,
försäljningssumman vid öfverlåtelse mot undantag ännu i regel vara
låg. Men vid dessa beräkningar, som oftast grunda sig på sedvänja
och lösa uppskattningar, finnes en vid marginal, hvarinom det reala
Priset på gården kan variera; — äfven om den kontanta
köpeskill-aingen är liten, blir ju det reala priset stort, för det fall att
undantaget är stort. Nu äro på denna punkt säljarens och köparens
personliga intressen gifvetvis olika, och man har här en
hufvmlanled-11 ing till de tvister, som under senare tider blifvit alltmera vanliga.
Den äldre generationen af bönder får, allteftersom de gamla
familje-askådningarna försvagas, ett ökadt egoistiskt intresse af att tillmäta
"ndantaget rundligt; den uppväxande generationen åter får alltmindre
’»st att öfvertaga med stora undantag belastade gårdar. Då
undan-k^get tages vid en tidigare tidpunkt af faderns lefnad, blir det i re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
