Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en annan Un förr: numera är det den äldre som får visa eftergi
fvenhet. Därigenom vinnas visserligen fördelar för den yngre, men en
sädan anordning kan dock icke i längden upprätthållas, där
arbetsföra bönder af sina barn tvingas göra sig till understödstagare.
Ännu mindre lifskraftig kan institutionen vara i de fall, som, ehuru
mera sällan, uppgifvas förekomma, att bönder i sina bästa år sätta
sig på undantag af ren maklighet, t. o. m. taga undantaget i
penningar och flytta till en järnvägsstation eller stad samt där förfalla
i superi. Huru emellertid detta missbruk ined för tidiga undantag
kan framdrifvas utaf tidsförhållandena, framgår af uttalanden från
Småland, där bönder uppgifvas 20 ä 30 år i förtid vara nödgade att
sätta sig på undantag, emedan barnen rest ifrån dem och de ej finna
arbetskraft till gårdens skötande. Folfeflyttningen frän landsbygden
samt den uppväxande allmogegenerationens stigande fordringar och
pockande pa tidigt husbondevälde samverka sålunda med förut nämnda
omständigheter till att göra undantagsinstitutionen otidsenlig.
Än starkare verkan i denna riktning bar intressekonflikten
mellan bröstarfvingarna. Vid öfverlåtelser af nu behandladt slag har
ju köpeskillingen brukat sättas mycket lågt; det är anmärkt, huru
detta ännu i regel är förhållandet. Understundom förekommer, som
anförts, icke ens någon köpeskilling, utan den gynnade arfvingen får
köpa hemmanet endast mot att förbinda sig till födorådets utgifvande.
Vi hafva påpekat, huru medarfVingarnas intressen härigenom måste
åsidosättas; vare sig dessas arfsandelar utgå i kontanter eller i
skuldförbindelser, sä blifva deras andelars värde mindre än realvärdet af
den gynnade arfvingens. Då medarfvingarna äro omyndiga, iklädes
den sistnämnde visserligen ofta skyldighet att föda och kläda dem,
tills de kunna taga tjänst, eller att åt dem utgifva s. k. fördelsjord
eller födoråd af samma art som åt föräldrarna. Men i dessa fall
sättes ock köpeskillingen för hemmanet med hänsyn härtill än lägre.
Särskildt från Norrland anföres, att vid de nu betraktade
öfverlätel-serna under lifstid till viss bröstarfvinge en stor orättvisa vederfares
de utlösta syskonen: sedan hemmanet öfvertagits för en spottstyfver,
kan den gynnade arfvingen några ar efteråt genom
afverkningsupp-låtelser eller skogsförsäljningar förtjäna in tiodubbla summan.
Ofvan är papekadt, huru denna anordning i äldre tid betraktades
såsom nödvändig och rättvis. De utlösta syskonen fingo böja sig för
den nedärfda sedvänjan oeh stannade ofta rätt lång tid framåt kvar
pä fädernegården under den gynnade arfvingens husbondevälde.
Numera äro förhållandena annorlunda: klagomålen öfver dessa
sedvänjor äro i tilltagande. Sålunda berättas från Norrland, att missnöje
oeh bitterhet äro vanliga hos de arfvingar, hvilka genom faderns
disposition med hemmanet få sina intressen åsidosatta.
Anledningarna till sådant missnöje kunna tydligen nu for tiden vara än mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
