Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefvande make .sitter i orubbad t bo eller dä arfvingarna äro
minderåriga. Nu är emellertid spörsmålet,, huruvida medarfvingar äfven
sedan de blifvit äldre kvarstanna hos efterträdaren på hemmanet o<di
arbeta al honom mot kost eller b"in — en företeelse, som under
familje-gemenskapen i äldre tider ieke var ovanlig.
Af inkomna utlåtanden bekräftas, hvad man pa förhand kan
förmoda. nämligen att sädant numera sällan förekommer i riket.
Endast från Upland, Gästrikland och Hälsingland, delar af
Västerbotten, Norrbotten och Lappland äfvensom från några spridda ställen i
södra Sverige omförmäles, att vuxna syskon understundom, ehuru
icke. ofta, kvarstanna en tid pä fädernegården. Från det öfriga
Norrland, från södra Dalarne samt Västmanlands och Örebro län, fran
Gott land och spridda orter i södra Sverige säges att detta
undantagsvis förekommer. Frän hela det öfriga riket berättas det numera
aldrig eller nästan aldrig ske. Endast dä det är fråga om ogifta
systrar eller sjukliga och svagsinta syskon kan ibland inträffa, att
dessa beredas eu fristad i fädernehemmet, men, sasom ofta påpekas,
sker detta vanligen blott sa länge nagon af föräldrarna lefver. Då
dessa äro döda och en broder eller svåger öfvertagit hemmanet,
fordrar denne full ersättning, om han skall hysa och föda sådana
släktingar; hvarvid vanligen tillgår sa, att de senures arfsandelar få
innestä under den förres förvaltning. Men ofta omförmäles, att
efterträdaren på gärden alls ieke vill veta af dylika Bystrar och
svägerskor; de utackorderas hos främmande personer eller skickas till
fattighuset.
Man finner här åter, huru känslan för syskongemenskapen blifver
allt mindre utmärkande för allmogeklassen. Att hysandet af sjukliga
släktingar bjuder emot, är förklarligt, och torde väl icke heller i äldre
tider hafva betraktats annat äri såsom en tunga. Men hos
bondeklassen i äldre tider fanns en viss ömtålig känsla för familjens
värdighet. som gjorde, att medlemmar af denna ogärna utsattes för
förnedringen af att utackorderas eller sättas på fattighuset. I Norrland
och Dalarne Icfva dessa åskådningar ännu mest oförminskade kvar.
Penuingesynpunkternas genomträngande i nyare tid har emellertid för
svagat den psykologiska grundvalen för dessa känslor af
familjevär-dighet oeh ståndsvärdighet. Man iakttager, huru de krassa och
egoistiska beräkningarna alltmera träda i förgrunden.
Att vuxna oeh arbetsföra syskon och särskildt bröder
kvarstan-nade på fädernegården och mot kost eller lön arbetade åt den nye
ägaren, skedde väl äfven i äldre tider mest pä grund af
nödvändigheten. Själfständighetskänslan har ju st.ädse utmärkt allmogen, och
för utlösta arfvingar har det städse varit ett mål att på annat häll
komma under eget tak. Men fordom fanns dock ofta så mycken
känsla af familjegemenskap, att det icke bjöd dc utlösta arfvingarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
