Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»liljegårdens framtid har slappnat; har detta icke skett, sä har den
yngre generationens respekt för den äldres dispositioner i fråga om
fädernegården och dess känsla för denna försvunnit, och mellan
arf-vingarna inbördes göra sig endast egoistiska synpunkter gällande.
Af det ofvan anförda, har framgått, att inom den svenska
bondeklassen betänkliga omvandlingar i denna riktning försiggå.
Visserligen bibehålla bönderna ännu på mänga orter mycket af sin forna
karaktär. Såsom det vill synas, är detta företrädesvis fallet i
Norrland oeh Mälareprovinserna; i dessa trakter synes
undantagsinstitu-tionen ännu vara vanligare, utlösningsvärdena vara lägre,
fordringarna på kontant utlösning vara mindre utbredda, känslan af
gemen-skap mellan arfvingar 11a vara något starkare ocli jordens
bortauktio-neraude mera undantagsvis förekomma. Äfven i somliga delar af
■Norrland har dock utvecklingen bragt dessa sedvänjor i upplösning.
J Dalarne ocb Östergötland synas likaledes de konservativa
arfsed-’än jorna i vissa afseenden vara mera bibehållna; i allt fäll är äfven
’lår bortauktionerandet till oskyld mindre vanligt. Inom det öfriga
riket åter är penningehushållningen oeh penningesynjmnkterna i starkt
framträngande, om ock i somliga trakter än den ena, än den andra
a* de äldre åskådningarna och sedvänjorna lefver starkare kvar.
Mellan olika provinser inom dessa trakter råda icke synnerligen
markerade skiljaktigheter. Dock kan med säkerhet fastslås, att de gamla
Spdvänjornas upplösning ingenstädes är så stark som inom Värmland
0<’b Dalsland. Äfven torde det framgå, att de liberala åskådningarna
äro åtminstone lika framträdande hos allmogen i de fattigare och
af-Jagsnare skogsbygderna som hos bondeklassen på de stora
slättbygderna. Det vill t. 0. m. synas, som skulle de hafva slagit mest
igenom i de förra orterna; ett förhållande som står i öfverensstämmelse
me(i bvad om jordstyckningen, den ekonomiska ställningen och
ut-’ ändringen i dessa bygder skall i annat sammanhang anföras.
Den i detta kapitel behandlade omvandlingsprocessen i
bondeklassens åskådningar om släktjorden utgör den bakgrund, mot h v i I
-fen man har att betrakta den nutida fastighetshandeln och
bondelassens försvagande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
