Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänhet är lägre relativt till saluvärdet i de förra provinserna än i
de senare, oeli samma siffrors stigande under ett visst tidsskede
endast kan innebära att saluvärdena stiga relativi till taxeringsvärdena.
Denna sistnämnda företeelse tydor emellertid med viss sannolikhet
på att fastighetsh andel n är stadd i utbredning.
Då hela riket teges i betraktande, steg nu anmärkta
procent-siffra från 20 procent under perioden 1861—(55 till 22 procent under
perioden 1866—70 och 31 procent under perioden 1871—75.
Därefter sjönk densamma till 27 procent nnder perioden 1876—80 och
24 procent under perioden 1881—85, för att nnder perioderna 1886
-90 och 1891 95 förblifva nästan oförändrad, nämligen 25 procent.
Om taxeringsvärdena hade stått i öfverensstämaielse med saluvärdena,
skulle alltsa på 1860-talet den fasta egendom på landsbygden, som
under lem år gick i handel, hafva representerat ungefär femtedelen
af det sammanlagda värdet af rikets alla fastigheter på landsbygden;
under förra, hälften af 1870-talet nära tredjedelen och nnder förra
hälften af 1890-talet fjärdedelen därutaf. Nu få väl betydande
reduktioner giiras uti dessa mått pa fastighetshandelns omfattning. Då
emellertid taxeringsvärdena, såsom synes af tabellen F, stegrades
ganska betydligt under perioden 1861—1885, torde den slutsats icke
vara oberättigad, att fastigbetshandeln nnder samma tid var i
tilltagande. Då vidare saluvärdena under perioden 1886—90 och äfven
1891—95 torde hafva varit lägre än nnder den ditrförutgående tiden,
så itr det ieke uteslutet, att fastighetshandeln, trots de stationära
procentsiffrorna under tiden 1881—95. äfven under denna period var i
tilltagande.
Dessa förhållanden bestyrkas i viss man af siffrorna i tabellen
B, hvilka visa, huru saluvärdet å efter utmätning och konkurs sålda
fastigheter under tiden fr. o. m. 1860-talet var betydligt större iin
dessförinnan, och särskildt under perioderna 1866—1870 och 1886—
1890 uppgick till afsevärda siffror.
1 fråga om fastighetshandelns omfattning å olika orter synes af
tabellen (i, att de där anförda procent-siffrorna, under den nu
betraktade perioden 18(51—1895, voro lägre än riksmedeltalet inom Upsala,
Södermanlands, Östergötlands, Gottlands, Malmöhus och Skaraborgs
län, omväxlande öfver och under riksmedeltalet inom Kristianstads,
Hallands, Alfsborgs. Värmlands, Örebro och Västmanlands län, men
i allmänhet öfver riksmedeltalet inom Stockholms, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs samt de
norrländska länen. 1 fråga om de norrländska länen har detta tvifvelsutan
till en del berott pa de i förhållande till saluvärdena låga
taxeringsvärdena i deuna del af riket. Till eu del antyder emellertid
förhållandet i fråga de i Norrland omfattande fastighetsköpen af bolag. 1
öfrigt torde procentsiffrorna visa, att — för sä vidt undantag göres för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
