Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDMOBILISERINGEN I SVERIGE.
7Ö
tär tillmätas ur ren agrarisk synpunkt, d. v. s. ur synpunkten af
storbrukets rationella skötsel och utvecklingsmöjligheter i Sverige.
För ett land med agrariska traditioner och där storbruket ännu
ör af stor statsekonomisk betydelse, är ju de stora
landtegendomar-nas goda häfd af synnerlig vikt. De, svenska herregårdarna hafva i
{i hl re tider varit af stor betydelse för jordbruksteknikens utveckling.
Oet har städse varit jordbrukande ståndspersoner, som gått i
spetsen vid införandet af nya växtföljder, lämpligare kreatursraser, bättre
utdikning, rationellare redskap och brnkningssätt. Så småningom
verkade sedan exemplet från dem i den omgifvande bondbygden.
Man kan t. o. m. iakttaga, att i vissa trakter, där herregårdarna
tidigast gingo ur de gamla ledande familjernas ägo, har
jordbruksteknikens utveckling varit långsammast och har bondjordens skötsel
blifvit mest eftersatt.
För upprätthållande af denna storbrukets betydelse äfvensom
dess betydelse för sädesodlingen och den rationella
ladugårdshandte-ringen är emellertid oundgängligt, att de stora godsen bibehållas i
händerna på jordbrukare med agronom iska insikter och intressen samt
hvilka själf va bebo och bruka sina egendomar. Det är gifvetvis
angeläget, att ett lands större jordägare äro medvetna om de
förpliktelser, hvilka åligga dem såsom innehafvare af stora partier af
landets jord. Af så mycket större vikt är detta i en tid som den
närvarande, då storbrukets betydelse i vidsträckta kretsar underskattas.
Frågan, huruvida den nutida jordmobiliseringen medfört do
svenska herregårdarnas öfvergäng i lämpligare bänder, har uti den ofvan
omnämnda enqucten underställts vissa myndigheter. Därvid hafva
förekommit följande uttalanden, hvaruti den åsikten gjort sig gällande,
att öfvergången i fråga varit till gagn for egendomarnas häfd eller
att denua senare åtminstone icke därigenom lidit.
I Mellersta Roslags fögderi’ af Stockholms län säges
egendomarnas häfd icke hafva lidit genom fastighetsspekulationen. Frän
några orter inom Upsala län säges den ringa fastighetshandel, som
där förekommit, hafva verkat förmånligt på jordens häfd2 eller hafva
varit utan märkbar inverkan härpå.8 Från Nyköpings fögderi i
Södermanlands län’1 uttalas, att spekulationerna å jordbruksfastigheterna
ej verkat menligt ä jordens häfd, utan snarare i motsatt riktning.
Genom att jorden kommit i nya händer hafva ofta köpare med
moderna idéer angående jordens kultur fatt realisera dessa, till stor
båtnad för dem själIVa och grannar; de egendomar, som ligga i
van-häfd, äro sådana, som icke varit i handel pä långliga tider, utan
skötas efter föråldrade principer. Äfven i llekarne fögderi5 i samma
län anses fastighetsspekulationen hafva medfört större intensitet i
• Kronofogden I yttrande don 7 nptil 1908. 3 KronoMnsmanutm i ITÅbo liiirud i yttrande don 30
mars 1JH)8 — # Kronofogden i Olftuds fliuderi i yttrande den 18 april 1908. — 1 HUradhskrifvaren i
yttrande den 14 april 1908. — & H ii nid * skrifvaren i yttrande deu 16 mura 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
