Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmärkningsvärdare utsträckning drifvits från sina gärdar pä grund
af iråkadt ekonomiskt obestånd. Massförsäljningar af bondjord på
Utmätningsauktioner hafva icke varit hufvudorsaken till den svenska
bondeklassens försvagande. Detta försvagande är framför allt följden
af en omvandlingsprocess i bondeklassens natur och åskådningar,
hvars yttre verkningar visat sig i den kroniska emigrationen af
uppväxande bondeelement, i bondjordens pä många håll efterblifna eller
försummade käfd samt i bondjords öfvergång till andra
samhällsklasser.
Dessa sistnämnda företeelser äro djupast sedt yttringar af samma
psykologiska orsaker. Emigrationen i Sverige började på dera orter
med atl bönder frivilligt sålde sina hemmau och reste till Amerika.1
Tydligare kan icke framgå, att undergräfvandet af bondeklassens
gamla rotfasthet vid fädernas jord var en af emigrationsföreteelsens
primära orsaker. Sedan dess har vill denna företeelse, äfven i den
mån den rört bondeklassen, tagit andra former. Bondehushällens
antal har i regel icke gått tillbaka, och det har hufvudsakiigen varit
uppväxande generationer af yngre bondeelement, hvilka successivt
ryckts bort ur den samhällsklass, de af födsel tillhört. .Men äfven
denna flykt frän fädernegårdarna har sina djupare orsaker i de gamla
släktjordåskådningarnas upplösning. Ilen har för länge sedan
upphört att endast vara ett led i den bortflyttning af utlösta arfvingar,
som miiste vara en följd af de konservativa arfskiftessedvänjorna.
Därutöfver försiggår numera en emigration af bondsöner och
bonddöttrar, som icke framkallas af omständigheternas tvang, utan af den
ajälfviska och affärsmässiga behandlingen af gemensamma
familje-angelägenheter, af de uppväxande generationernas likgiltighet och
ringaktning för jordbruket och för den gård, hvars bevarande inom
släkten varit föremal för fädernas arbete och förhoppningar.
Sedd ur denna synpunkt är emigrationen af element ur
bondeklassen, såväl såsom symptom betraktad som i afseende ä sina
faktiska verkningar, en kanske än betänkligare företeelse än
öfvergän-gen af bondjord i andra samhällsklassers ägo. Den förstnämnda
företeelsen icke endast fräter pä bondeklassers naturliga tillväxt och
i vissa delar af riket t. o. m. minskar dess absolula numerär Den
beröfvar därjämte bondeklassen just dess yngre och arbetskraftigaste
element, försvårar och i vissa fall omöjliggör bondhemmanens
tillfredsställande skötande samt undergräfver allt vidare hos den
uppväxande ungdomen de gamla familjetraditionerna,
samhörighetskänslan med den äldre generationen samt intresset för jordbruket och
fädernejorden. Öfvergangen af bondhemman i andra
samhällsklassers ägo betecknar väl i de fall, dä arfvingar frivilligt bortauktio-
> Jfr Q. Gerhard Mugnmson. JUbbc hiirod i Värmland. (Emlgrutionaiitrfdiiingcm»
bjjeduunder-fcokuingnr 1908). Sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
