Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den klaraste bilden af den norrländska bondeklassens, trots
bolags-nppköpen, relativt gynnsamma utveckling erhålles vid ett studium
af yrkesräkningarna. Af dessa framgår, att medan bufvudpersonerna
af bondeklassen nnder tiden 1860—1900 i medeltal inom riket
ökades med högst en femtedel, så var ökningen inom (rätieborgs län två
femtedelar och uppgick densamma inom de fyra nordligaste länen
till mera än en fördubbling. Bondeklassens ökning i dess helhet, då
familjemedlemmarna medräknas, angifves för tiden 1870—1900 af
tabellen P bland tabellbilagorna. Däraf framgår, att medan
bondeklassen inom hela riket under tiden 1X70—1900 ökades med 86,872
personer eller med )5 % uppgick ökningen inom <iäfieborgs län till
5,610 personer eller l\ % och inom de fyra nordligaste länen till ej
mindre än 67,345 personer eller 39 %. Icke mindre än 84 % af
bondeklassens tillväxt 1870 -1900 föll i själfva verket på Norrland. I
fråga om den närmare diskussionen af dessa förhållanden hänvisas
till ofvannämnda undersökning.1
Det är alltså ett faktum, att den norrländska bondeklassen
utvecklat sig väsentligt gynnsammare än bondeklassen i det öfriga
Sverige. Väl har inom Norrland en viss procent af de själfägande
bönderna förvandlats till arrendatorer, ocb det betänkliga häri kan
ej underskattas. Men hemmansbrukens antal har härvid icke endast
bibehållit sig vid sitt förra antal, utan har undergått en ökning,
högst betydlig vid jämförelse med det öfriga riket. Emigrationen
och utflyttningen till städerna har därjämte frätt mindre pä den
norrländska bondeklassens naturliga tillväxt än livad fallet varit i
sydligare provinser.8 Orsakerna till denna den norrländska
bondeklassens gynnsammare utveckling ligga naturligtvis delvis i de större
möjligheterna i norra Sverige till hemmansdelningar och
utflyttningar. Men djupare sedt ligger dock där bakom det påpekade
förhållande, att den norrländska bondeklassen till sin natur och sina
åskådningar är mindre undergräfd än bondeklassen på åtskilliga andra
orter i riket.
Dessa förhållanden äro onekligen ägnade att något förminska
norrlandsfrågans dimensioner inom den allmänna fråga, som här
sysselsätter oss.
Än mera till förmån för Norrland äro de erfarenheter, man
numera äger om bondeklassens åskådningar om jordbruket samt skötsel
af sina gårdar inom stora trakter af mellersta och södra Sverige.
Det har med rätta väckt uppmärksamhet, att inägojordens häfd ofta
i hög grad eftersatts på trävarubolagens hemman i norra Sverige.
Norrlandskommitténs undersökningar på denna punkt äga
tvifvels-utan i stort sedt vitsord, och bekräftas af hvad under den för
härvarande ändamål gjorda enquéten framkommit. Men för att dessa
> Dot l not 1 «i<1. 1 ritenulo HtliUe. — * Bo hitrom i EmiQrntionsutrr-inuiyen, Bil. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
