Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talas ofta om dess individualistiska natur, som är emot alla former
af kooperation, dess kapitalfattigdom och brist pä kunskaper om de
nyare framstegen på jordbrukets område, om det nuvarande
tullskydd-systemet, o. s. v. Ingen af dessa förklaringar är dock historiskt sedt
tillfredsställande. Ingen af nämnda egenskaper eller omständigheter
behöfde utgöra ett hinder för att omfatta jordbruket och dess
framsteg med intresse. Under exempelvis det extensiva landtbrukets skede
vid midten af 1800-talet följde bondeståndet mycket godt med den
allmänna utvecklingen, anpassade sig efter världsskonjunkturerna,
forcerade hafreodlingen, t. o. m. utöfver hvad som i längden var
nyttigt, och ref ut sina torp lika målmedvetet som herremännen.
Att fattigdom och brist på kunskaper skulle vara de djupaste orsakerna,
är svårt att föreställa sig, ty bondeklassen är i närvarande tid i
allmänhet ganska välbärgad;1 större svårigheter möta icke heller att
vinna upplysning om den intensivare bashållningens natur, oeh man
ser för öfrigt, huru den framväxande s. k. småbrukareklass, som i detta
hänseende tager upp hvad bondeklassen försummat, gör detta med
langt mindre materiella resurser.
Man träffar enligt vårt förmenande kärnan i problemet, om man
ser bondeklassens senaste utveckling ur den synpunkt, som i denna
studie satts i förgrunden. Att bondeklassen pä många orter icke
under senare tid tillfredsställande fyllt sina plikter mot jorden och
jordbruket, beror djupast på den psykologiska omvandlingsprocess,
hvaruti den befinner sig. De yttre svårigheterna äro endast af
sekundär betydelse. Vida starkare verkan har det förhållande, att
på mänga orter intresset för jordbruket är försvagadt, rotfastheten
vid jorden förminskad, de forna åskådningarna om släktjorden och
familjegemenskapen stadda i upplösning. Därigenom äro de djupare
driffjädrarna mångenstädes borta för ett träget, arbete pa jordbrukets
förkofran.
Att vi här träffat den betydelsefullaste faktorn i problemet
bestyrkes af erfarenheterna frän rikets svårare emigrationsprovinser.
Just i dessa finner man, såsom påpekats, den uppenbaraste
liknöjdheten för jorden och vanskötseln af denna. Men i samma trakter
hafva äfven de nutida penningeaskådningarna i deras mest ytterliga
former undanträngt de gamla familjeåskädningarna. Det är här man
finner den lifligaste fastighetshandeln, den hänsynslösaste
behandling af skogen, de krassaste sedvänjorna vid arfskiften och
handhaf-vandet af andra familjeangelägenhetcr, den mest typiska
obenägenheten hos ungdomen för det sträfsamma arbetet pä fädernegården
äfvensom det mest i ögonen fallande allmänna fikandet efter hastigt
forvärfvade, men ofta hastigt förskingrade kontanta förtjänster. I)essa
förhållanden äro alla yttringar af den omvandlingsprocess i allmoge-
i Se härom nndvrKökningen I Emiyraiiontutrttlningen, Blluga XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
