Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karaktären, b vari jämväl emigrationen i dess nuvarande skede samt
bondjordens vanskötsel hafva sin djupaste orsak.
Bondeklassens nutida försvagande är således framför allt en
psykologisk företeelse. Bondeklassen har sina rötter alltför långt
tillhaka i historien för att hafva undgått att skadas af de moderna
tids-äskådningarna. Dess största styrka har legal i dess forna åskådningar
otri släktjorden och familj egemenskapen, hvilka kommo till uttryck
i den gammalsvenska agrarrätten. Under det l!»:de århundradet har
denna lagstiftning fallit sönder, jämsides med liberalismens och
individualismens genombrott, penningehushållningens framträngande,
bya-lagens söndersprängande och utvecklingen af den moderna
industrialismen med dess ökade tillfällen till penningförtjänster.
Bondeklassen har visserligen i åtskilliga afseenden reagerat mot denna
utveckling. I viss mån har de yngre bondegenerationernas motvilja mot
industriellt arbete och emigration till Amerikas jordbruksbygder
varit symptom af en ståndsaristokratisk åskådning, som kämpat
mot tidens strömningar. Men allteftersom dessa strömningar hafva
blifvit starkare och emigrationen har blifvit en kronisk företeelse,
har motståndet försvagats. Numera finner man i flera trakter af
vårt land att det blifvit brutet. Och i samma mån som
bondeklassen sålunda amerikaniserats, har den åsidosatt sina förpliktelser i
fråga otn jordens häfdande.
Man bör se den senaste utvecklingen i detta perspektiv, för att
rätt bedöma frågan om den statsekonomiska betydelsen af
bondjordens mobilisering. Bondjorden har väl ännu blott i de svåraste
emi-grationshärdarna blifvit en ren handelsvara, och mycket finnes
lyckligtvis ännu kvar af bondeklassens gamla åskådningar och inre
styrka. Men man kan ieke sluta ögonen för den riktning, i
hvilken utvecklingen rör sig. Bondjordens mobilisering är i tilltagande.
Ungdomen har i stor utsträckning öfvergifvit fädernegårdarna,
förlorat intresset för jordbruket, uppsökt penningeförtjänsterna. De
element, som stannat kvar pä gårdarna, hafva mångenstädes af oförmåga
och liknöjdhet åsidosatt jordens häfd. Hvad norrlandskommittén i
dessa afseenden anför om utvecklingen i Norrland1 har naturligtvis
icke sin djupare grund i bolagsväsendet, utan förekommer öfver hela
riket och på åtskilliga orter vida mera framträdande än i Norrland.
Ingenting är mera ägnadt att skymma blicken för den svenska
bondeklassens nutida allmänna utveckling samt att förrycka bilden af
denna, än det sätt, hvarpå den s. k. norrlandsfrågan från många håll
betraktats. Vi återkomma härtill i slutkapitlet.
Af hvad nu anförts följer af sig själft vårt svar på den frågan,
huruvida bondjordens mobilisering bör betraktas såsom ett godt eller
ett ondt. Denna företeelse och den därmed forbundna omvandlings-
1 .Vorriatnhl-omnnUmt Uttänkande I. Sid. M o. fblj. Sid. 70 o. föl).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
