Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erfarenheterna af lagen flen 25 jnni 1900 torde komma att visa,
att enbart dessa svårigheter göra en vanhäfdslagstiftning
verknings-lös. För bondjordens vidkommande skulle för öfrigt en lösning af
frågan i stil med denna lag vara förfelad, ty de genom sin utbredning
tyngst vägande formerna af misskötsel skulle icke därunder inbegripas.
Att åter gå längre, skulle inveckla lagstiftaren i olösliga svårigheter.
Tanken på vanhäfdslagar har enligt vårt förmenande, i likhet
med hela den s. k. norrlandslagstiftningen, hufvudsakligen
symptomatisk betydelse. Deu skulle, om den förverkligades, icke, nämnvärdt
påverka den historiska utvecklingens gång. Men dess tillvaro visar,
att det allmänna tänkesättet har begynt att reagera mot den senaste
mansålderns tidsströmningar inom den svenska jordbrnkareklassen.
Man har fått ögonen öppna för att den moderna industriella epoken
fört med sig missförhållanden inom jordbruksnäringen, som
ovillkorligen böra offentligt uppmärksammas. Den nutida
jordmobiliseringen har i redan alltför stor utsträckning kastat ut den svenska
jorden som en handelsvara på marknaden. Den svenska bondeklassen
försvagas. Men man liar icke fått ögonen öppna för hvar roten till
dessa missförhållanden är belägen. Med en energi, som varit värd
bättre ting, har man satt in all kraft på att lamslå industriella
organisationer, hvilkas uppsving varit det stora pluset i den nr
agrar-konservativ synpunkt beklagliga utvecklingen. Stöten mot dem
motverkar icke bondeklassens upplösning. Det ekonomiskt målmedvetna
igenläggandet af ett antal bolagshemman vid odlingsgränsen har
fångat, den framstormande socialpolitikens reformifver. Denna fråga
är en bagatell, i jämförelse med all den misskötsel af jordbruket, som
verkligen borde uppmärksammas.
Finnas inga statsåtgärder, som böra försökas till de verkliga,
stora missförhållandenas motverkande? Gifvetvis alla, genom hvilka
ett större intresse för jordbruket och en starkare känsla för jorden
kan återuppväckas bos den nutida bondeklassen. Dit bör den politik,
senn för närvarande af våra sakkunniga myndigheter och korporationer
bedrifves för jordbrukets höjande. I den mån denna kommer
bondeklassen till godo, verkar den i sådan riktning, som nu åsyftas. 1 detta
8ammanliang bör kanske just det önskemål framhållas, att samma
arbete mera än hitintills borde rikta sig pä jordbrukets utveckling
M bondgårdarna samt på jordbruksintressets Iwjande inom
bondeklassen, än, såsom nu är fallet, på den moderna s. k.
småbruksrörel-Sen- Det förra är enligt vårt förmenande långt viktigare, om det ock
må erkännas, att det är långt svårare. Arbetet på
landtbruksunder-v’sningens främjande samt på den nuvarande folkbildningens
omlägg-"lng i mera praktisk riktning är i detta sammanhang af
utom-0•’dentlig betydelse. Bondeklassen måste framför allt räddas, genom
8—<>83:iS7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
