Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållande som alldeles gifvet ökat sparsamheten. Förtjänsterna
äro nog också större i Amerika än norrlandsförtjänsterna och
hemförtjänsterna. Men den allra viktigaste orsaken till, att
amerikafararne sända hem mycket mera pengar än de gamla norrlandsfararne,
tror jag ligger i, att ambitionen blifvit en annan. Under den gamla
norrlandstiden riktade sig ambitionen visserligen också på de stora
förtjänsterna men inte så mycket på att samla kapitaler. Det var
tillräckligt, om sockenborna visste, att den och den har tjänat så och
så mycket på den och den korta tiden; därmed var hans duglighet
bevisad och hans anseende befäst. Äfven den amerikaemigrerande
fryksdalingen ledes ofta i ganska hög grad af sockenambition; men
han kan inte visa sin duglighet på annat sätt än genom storleken
af de hemskickade penningsummorna — förutom naturligen genom
att själf uppträda i hembygden i fina kläder och med muntliga
berättelser om sina bedrifter och så, i någon mån, genom bref. Det
afgjordt bästa och säkraste beviset är postanvisningen. Att genom
ett helt lifs träget och troget arbete på jorden så småningom bli smått
tät är ett perspektiv, som icke utöfvar någon synnerlig dragningskraft
på fryksdalingens lättrörliga sinne. Han vill bli rik på några få år.
Det skall heta i socknen: »Så och så många tusen har han skickat
hem på så och så lång tid.» Kan han inte få in grofva pengar på kort
tid, helst slå ett rekord, så sjunker hans intresse, följaktligen också
habs förmåga att arbeta och samla kapital. Amerikaförtjänsten
förefaller honom i allmänhet stor nog, för att han skall finna det lönt
att arbeta hårdt och gnida litet för ambitionens skull. Hela »andan» i
Amerika går ut på att slå rekord i att samla dollarna.
Naturligtvis vill jag icke bestrida, att många emigrerat för nöds
skull. I all synnerhet var detta gifvetvis fallet med emigrationen
under 60-talets missväxtår och därförut, då man kanske också kan
tala om öfverbefolkning.[1]
men jag har svårt att tro — efter de
berättelser jag hört — att någon nöd att tala om förekommit sedan den
tiden, utom möjligen i de öfversta socknarna. Härmed vill jag
alldeles icke ha sagt, att emigrationen i Fryksdalen hufvudsakligen
är en okynnesemigration. Fryksdalingen är sedan gamla tider
endast med de lösaste band bunden vid sin jord, van att affärsmässigt
uppskatta marknadsläget för sin arbetskraft inom de vidaste
rayoner. Där den står högst i pris, där söker han sitt arbete; han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
